Kemisamfundet riskerar sin trovärdighet

Allt består av kemi och det är bara genom kunskap inom kemi som vi kommer att kunna lösa de största samhällsutmaningarna oavsett om vi talar klimat, livsmedel eller hälsa. Därför är det så viktigt att vi som värnar kemins status och betydelse ser till att vårda människors förtroende. Svenska Kemisamfundet verkar tyvärr slagit in på en farlig väg där man okritiskt sprider uppgifter om att klimatförändringarna är en myt och sprider information som syftar till att begränsa utvecklingen av nya hållbara kemikalier. Vad tycker styrelsen och medlemmarna om detta? Den frågan måste snabbt få ett svar.

Ett citat från en aktuell inbjudan till ett av Kemisamfundets möten i Göteborg (15 feb 2018). ”Vad som driver havsytans variationer har inget att göra med atmosfärens CO2-halt, utan med solens och planeternas inverkan på jorden – och det kan vi inte göra något som helst åt. Glöm havsyteångesten – den bottnar i fake news.”

kemisamfund

Som expert på klimatförändringar har Svenska Kemisamfundet nu bjudit in docent Nils-Axel Mörner. Även känd för sina kurser om slagrutor under 1990-talet, vilket gav honom utmärkesen årets folkförvillare år 1995. Nu ska Nils-Axel seconderas av Sture Åström som anser att rapporterna från FN klimatpanel IPCC är ett politiskt motiverat falsarium. Är detta verkligen något som Sveriges kemister vill förknippas med?

Tyvärr finns det fler oroande tecken på att allt inte står rätt till inom kemisamfundet. På sin hemsida lyfter man fem ”tumregler” om kemi. Samtliga dessa handlar egenligen om något annat, de handlar nämligen om att förminska och förringa problem med kemikalier och har tidigare använts flitigt inom antimiljörörelsen. Tydligast blir det i tumregel #3 ”koldioxid är inte förnybar eller fossil”. Det är visserligen sant vid en ytlig läsning, men ökningen av CO2 i atmosfären beror som bekant på användningen av fossila bränslen. I USA har oljeindustrin länge, i olika kampanjer, fokuserat på att CO2 är något naturligt och ofarligt i syfte att öka acceptansen för kol och olja. Även de övriga tumreglerna handlar uteslutande om att minska känslan av att syntetiska kemikalier kan orsaka problem – Allt är kemi, naturliga ämnen är inte automatiskt bra, sluta tala om radioaktiv strålning, all gas är inte giftig, E-nummer betyder att ett ämne är ätligt.

Sveriges kemister förtjänar bättre och för att inte förlora sin trovärdighet krävs att styrelsen agerar mot faktaresistens och försåtlig propaganda i de egna leden. Som tidigare styrelseledamot i miljökemisektionen vet jag att det finns många engagerade och duktiga kemister i Sverige. Det är därför mycket sorgligt om arvet efter Svante Arrhenius, själv aktiv i kemisamfundet redan 1884 och den förste som formulerade hypotesen om koldioxidens betydelse för klimatet, nu är på väg att slarvas bort.

/Mattias

Disclaimer: Synpunkterna är såklart mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet.

 

Annonser

Alla vill ha rökförbud på uteserveringen.

Ja, så är det faktiskt. Alla tycker bättre om att umgås utan att röka. En del vet bara inte om det ännu. Det finns några faktaresistenta öar som behöver nås med budskapet att röka bredvid andra på offentliga platser inte är ok. För att nå in i dessa kreosotimpregnerade tankemässiga träkonstruktioner måste man vara listig och ta sig in i personernas immiga filterbubblor. Därför har jag samlat argument (med referenser) för olika typer av åsiktsprofiler.

tobacco

Nationalisten: Sverige är ett av de länder med där det röks minst. Det är helt enkelt osvenskt att röka.

Miljövännen: Visste du att man hittat 7000 farliga kemikalier i tobaksrök och att nikotin är ett bekämpningsmedel?

Feministen: Av alla dödsfall som orsakas av passiv rökning drabbar 60 % världens flickor och kvinnor. Att exponera andra för tobaksrök bidrar till en global norm av kvinnoförtryck.

Socialisten: Vart tredje barn till föräldrar som bara gått ut grundskolan har en rökande förälder. Hos akademikerfamiljer är det bara var 20:e unge. Kampen mot tobaksrök är en del av klasskampen.

Liberalen: Alla ska kunna förverkliga sig själva, och alla har rätt att vara med i samhället på lika villkor. För personer med astma och känsliga luftvägar utgör andras tobaksrök ett hinder. Mer än varannan person med astma upplever besvär när de exponeras för andras tobaksrök.

Tävlingsmänniskan: Några av de länder som ligger före Sverige när det gäller lagar mot passiv rökning – Argentina, Australien, Brasilien, Canada, Chile, Costa Rica, Iran, Irland, Namibia, Nya Zeeland, Spanien, Uruguay.

Här kan du läsa förslaget om ny tobakslag som kom 26 januari 2018.

/Mattias

Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet.

En avfallsplan utan mål

Samtidigt som allt fler inser behovet av cirkulär ekonomi lämnar Naturvårdsverket walk-over i avfallsfrågan och man kan bara hoppas att Karolina Skog tar ett allvarligt snack med Naturvårdsverkets GD Björn Risinger. Förslaget till nationell avfallsplan, som nu är ute på remiss, påminner mest om en konsultrapport och saknar de avgörande delarna kring strategi, prioriteringar och mål. Effekten av detta är att Sverige riskerar att stå utan ett ordentligt styrdokument inom avfallspolitiken.

sopor lettland

Här brinner ett Lettiskt sopberg 2017. En del av innehållet visade sig komma från Sverige. Regeringen tvingades be Lettland om ursäkt.

Låt mig ge ett exempel. I den förra planen (2012-2017) pekade man ut fem prioriterade områden. Ett av dessa var illegal export av avfall. Jag har tidigare berättat om den illegala exporten av kvicksilver som svenskar samlat in under 30 års tid. I den nya förslaget till plan nämns knappt problemet med organiserad brottslighet, trots att det varit ett prioriterat områden. Det framkommer dock att illegala transporter av avfall upptäcks ett par gånger varje vecka. Naturvårdverkets egna slutsats är att detta visar hur framgångsrika vi är på att hindra illegal export. En alterntiv förklaring är ju möjligen att exporten är så lönsam att de kriminella ligorna kan avvara ett par transporter i veckan.

Ett annat område som förslaget missat helt är Regeringens nya satsningar på substitution. Att byta ut farliga ämnen är viktigt, men påverkar ofta möjligheten att återvinna. Hur ska man till exempel kunna återvinna PVC-plast och samtidigt få bort alla gamla farliga mjukgörare? Just kemikalier är ett område som saknar nytänkande. Man använder begrepp som ”särskilt farliga kemikalier” men glömmer att definiera vad man menar. De få kemikalier som nämns (dioxin, PAH, HCB, kvicksilver och ammoniak) verkar plockade från en grundkurs i miljövård från 1992.

Allra allvarigast är dock att ”planen” saknar nya mål och prioriteringar. Men visst finns det problem som behöver prioriteras. Nyligen presenterade återvinningsindustrin data som visar att tre fjärdedelar av allt material som återvinns i Sverige bränns, läggs på soptipp eller förstörs så att det inte går att använda igen. Värden motsvarande 42 miljarder kronor går därmed förlorade varje år.

– Vi klappar oss på bröstet och säger att vi samlar in två tredje­delar av plasten som används. I själva verket är det bara åtta procent som det blir något av. Resten bränns. Vi lurar oss själva, säger Anders Wijkman, ordförande för återvinningsindustriernas förening, till Svenska Dagbladet. Hur Naturvårdsverkar vill att Sverige ska lösa detta är höljt i dunkel.

EU:s nya plaststrategi då?

– Det är bråttom att minska de negativa miljöeffekterna från plast och frågan är högt prioriterad av mig och av den svenska regeringen, säger miljöministern och berömmer EU:s strategi. Nej, inte heller denna internationella fråga ges någon del i ”planen” från hennes egen myndighet.

Avfall är en central resurs i en cirkulär ekonomi och förtjänar ett bättre omhändertagande. Branschorganisationen Avfall Sverige har en underbar vision: ”Det finns inget avfall”. Om Naturvårdsverket inte lyckas förbättra förslaget efter remissrundan, så riskerar den nationella avfallsplanen 2018-2023 i huvudsak bli ett resurstillskott i pappersåtervinningen.

/Mattias

Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet.

Kemikalier för evigheten

Ingenting varar för evigt… utom möjligen en grupp kemikalier med samlingsnamnet PFAS. Somliga kallar dem evighets-kemikalier. De karaktäriseras av kombinationen fluor och kol. Just bindningen mellan dessa grundämnen är en av de starkaste kemiska bindningar man känner till. Dessutom har ämnen med många fluor-kol-bindningar coola egenskaper, som att avvisa både vatten, fett, olja och smuts, vilket har gjort dem otroligt populära som tillsatser i bland annat köksutrustning och kläder.

Sverige har en ledande roll i forskningen kring risker med PFAS dels på grund av en lång tradition av miljöforskning, men tyvärr också på grund av att några av världens högst exponerade grupper finns i Sverige. Jag har just varit på ett möte för att diskutera ett nytt forskningsprojekt som leds av överläkaren och professorn Kristina Jakobsson vid Göteborgs universitet.

En fråga vi ställer är varför individer är så olika när det gäller hur snabbt dessa ämnen utsöndras. Egentligen är mer eller mindre jättelångsamt ett bättre ordval än snabbt. Halveringstiden varierar oavsett vokabulär mycket mellan olika individer. I grova drag varierar den s.k. halveringstiden mellan två och tio år. För att förstå denna skillnad vill jag locka vetgiriga läsare att tänka på en 10-åring som råkat bo i trakterna kring Ronneby där halterna av PFAS är hundra gånger högre än ”normalt”. Egentligen är även ordet normalt ett tveksamt ordval, men eftersom vi alla bär spår av dessa miljögifter i våra kroppar brukar jag lite slavigt säga ”normalt”. Om vår tänkta 10-åring är en snabb utsöndrare har hon nått bakgrundsexponeringen när hon är 22 år. Är hon en långsam utsöndrare kommer hennes förhöjda koncentration att räcka tills hon fyller 70 år.

70 år är ändå en försvinnande kort tid i jämförelse med hur länge dessa ämnen kommer finnas kvar i miljön. Kanske är ordet ”evighet” mitt tredje ordval som kan ifrågasättas. Men vad ska jag kalla en tidsrymd jag inte kan se slutet på?

evighet

/Mattias

(Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet.)

Giftkalendern #24

Låt julbordsprincipen leda dig till en framtid med säkra kemikalier…

julbord

Janssons Frestelse – Det är inte bara potatis, grädde och lök. Miljöövervakning behövs så vi kan följa med i utvecklingen och kontrollera att vi gör rätt.

Köttbullar – Ingen köttbulle är den andra lik. Därför krävs en smart upphandling där man strävar efter att välja rätt och ersätter det som inte fungerar hållbart.

Skinka – Somliga tror att forskare bara värmer sittfläsket, men ur universitetens kontor och labb föds nya kunskaper och sätt att tänka. Här formas morgondagens lösningar och här slipas framtidens toxikologiska talanger.

Grönkål – Inte bara pynt utan väldigt nyttigt är det att ha tydliga innehållsdeklarationer på varor och produkter. Utan detta är det svårt att agera snabbt och på rätt sätt.

Ål – Nej, utrotningshotade arter undviker vi såklart. Precis lika självklart som att god djurvälfärd och nya djurfria metoder är en nödvändighet när man testar kemikalier.

Senap – Kryddorna lyfter smaken och får rätterna att harmoniera. Det måste finnas strukturer där samverkan mellan akademi – företag – myndigheter fungerar på riktigt.

Levande ljus – Engagerade och starka miljö- och branschorganisationer sätter ljus på olika delar i kemikaliedebatten. Det behövs för att skapa driv i frågorna om hållbara kemikalier.

Choklad – Alla har sin egen favorit i asken. Vad kan du göra i ditt sammanhang för att lyfta frågan om säkra kemikalier?

Med stor glädje ser jag att bloggen haft nästan 14.000 besök under 2017. Jag vill önska alla er läsare en riktigt God Jul och Ett Gott Nytt år!

Vänligen,

Mattias

Giftkalendern #23

Stackars Tomten! I den anglosaxiska världen ska han inte bara dela ut paket utan dessutom genomföra detta uppdrag genom att krypa ner genom skorstenen, vilket innebär en klart förhöjd exponering för cancerframkallande sot-tjära. Redan år 1775 fann läkaren Parcivall Pott en koppling mellan exponering för sot och en hög förekomst av testikelcancer hos sotare. Det var faktiskt det första kända sambandet mellan yrkesmiljö och cancer. Ett samband som även bekräftats (obs! osmaklig ordvits) genom senare djurstudier.

Ytterligare toxikologiska risker som Tomten utsatts för genom århundraden är giftiga röda färger. För starka röda färger har man sedan antiken använt cinnober, ett ämne som idag är förbjudet eftersom det innehåller giftigt kvicksilver. Under 1800-talet tillkom ett antal kadmiumpigment som ger starka och hållbara färger. Ja, ni förstår ju själva vad det kan innebära för miljö och hälsa.

Till detta ska ju även risken med arsenik kopplat till en ensidig förtäring av risgrynsgröt (tomtegröt) läggas (se lucka #10).

Det är faktiskt ett under att tomten fortfarande lever. Att han år efter år lyckats undkomma Arbetsmiljöverkets inspektioner beror sannolikt på att deras jurisdiktion inte omfattar Nordpolen.

tomte-i-skorsten

/Mattias

Giftkalendern #22

Sista arbetsdagen för terminen och jag blickar framåt mot 2018. Våren bjuder på flera spännande resor och konferenser. Jag har flera bra idéer till nya ansökningar och ett antal publikationer som kommer bli färdiga. Dessutom hoppas jag kunna få en ny doktorand till min lilla forskargrupp. Samtidigt startar en utredning om hur Swetox kan utvecklas för att göra kunskapen om läkemedel och kemikalier än mer användbar för företag och samhälle. Jag hoppas jag hinner berätta om allt som händer i bloggen.

vinter

Januari – Flera svenska forskningsprojekt om perfluorerade ämnen i dricksvatten startar. Redan 10-11 januari träffas vi i Göteborg för att dra upp riktlinjerna. Själv kommer jag fokusera på nya sätt att beräkna och beskriva osäkerhet och variation i befolkningen.

Februari – Vid Örebro Universitet disputerar Monica Lam på en avhandling om PAH:er i förorenad mark. Det blir spännande att läsa avhandlingen och delta i betygskommittén.

Mars – Världens största toxikologkonferens (SOT 2018) hålls i San Antonio, Texas. Jag ska bland annat presentera och diskutera nya resultat om hur man kan vikta djurs lidande i toxikologisk testning.

April – Vårmöte för arbets- och miljömedicin i Linköping är Sveriges viktigaste konferens för kemikalier i arbetslivet. Jag talar om ”att skapa medvetenshet kring kemikalier”. Samtidigt bjuder vi till kalas då Nordiska Expertgruppen (NEG) fyller 40 år.

Maj – Det har tagit tio år, men nu ska alla ämnen som tillverkas och importeras finnas registrerade enligt REACH-förordningen. Att vara registrerad är dock inte liktydigt med säker. Många toxikologiska frågor återstår, bland annat saknas verktyg att reglera blandningar. Nya spännande resultat om hur epidemiologi och toxikologi kan bindas samman kommer vi diskutera  inom EDC-MixRisk på ett möte i Stockholm.

/Mattias

 

Giftkalendern #21

En solskenshistoria på årets kortaste dag… Som doktorand arbetade jag med odlade celler och testade olika miljögifter. Det var fascinerande att se dioxiner stimulera enzymsystemen, men det fanns alltid en irriterande bakgrundseffekt, som verkade leva sitt eget liv. Vissa dagar var det värre än vanligt, oftast på fredagar. Hur kunde mina odlade celler veta att det var fredag?

Det var en solig sommar och efter ett föredrag om hur olika vitaminer och aminosyror kan brytas ner av ljus ville jag se om ljus kunde störa mina experiment. Sagt och gjort, jag tog två flaskor med näringslösning och och gick ut på Karolinska Institutets campusområdet. Den ena flaskan svepte jag in i aluminiumfolie och sen fick flaskorna stå ute i solen ett par timmar medan jag själv satt bredvid, åt glass och läste.

Tillbaka in i labbet fick cellerna växa i varsin skål med näringslösning. I den ena skålen solbelyst lösning, medan den andra skålen innehöll lösning som stått i skugga. Resultatet lät inte vänta på sig. De celler som fått växa i solbelyst näringslösning betedde sig plötsligt på liknande sätt som om de smakat på dioxin.

Men fredags-effekten då? Jo, varje måndagmorgon tog jag fram en ny flaska näringslösning som fick stå framme de timmar jag arbetade i labbet. Efter en arbetsvecka hade flaskan stått framme i ljuset ganska många timmar vilket påverkade resultatet. Imorgon, den 22 december, är det lite ljusare igen och dessutom fredag. Vem vet vad det får för effekt?

cropped-toxicolour.png

Här är artikeln vi skrev om ljusets effekt på cellerna. Ett särskilt tack till professor Agneta Rannug som satte mig på spåret kring ljusets betydelse.

/Mattias

 

Giftkalendern #20

Ännu ett av dessa telefonsamtal. Oftast är det mammor som ringer och de ställer alltid samma fråga – Är det farligt för mitt barn? Nyligen var det en elinstallation som hade börjat ryka. Det första familjen kände var en irriterande lukt av bränd plast, men de kunde inte hitta orsaken förrän efter flera dagar. Tur att det inte började brinna, var min första tanke. Men frågan gällde om barnet hade blivit exponerat för farliga kemikalier. Elektronik är ju fyllt med kemikalier som letar sig ut i vår miljö. Kretskorten kan innehålla bromerade flamskyddsmedel, pvc-lagret kring sladdarna kan vara mjukgjort med ftalater och tungmetaller som bly hittas ofta i lödningar. Alla dessa ämnen är dessutom klassade som extra farliga under barnets tidiga utveckling.

Kemikalier kan utgöra hälsorisker och både forskare och företag arbetar för att succesivt hitta bättre alternativ. Ur ett individperspektiv är exponeringen i vanlig hemmiljö dock inte farlig, utan riskerna blir synliga först när vi studerar hela befolkningen. De irriterande gaser och partiklar som spreds i hemmet med den trasiga elinstallationen innehöll med säkerhet en blandning av giftiga ämnen. De flesta kortlivade, men några mer persistenta. Några timmars exponering väger dock lätt mot den exponering vi får i oss via maten och alla de andetag vi drar under ett helt liv.

Kontakten med föräldrar har lärt mig att respektera oro som en drivkraft att söka kunskap. Det är ju faktiskt även en drivkraft för forskning, även om vi använder andra ord än ”oro”. För just denna mamma kunde jag berätta om skillnaden mellan individuell risk och befolkningsrisker. Vi talade om att halten av bromerade flamskyddsmedel faktiskt är betydligt lägre i hennes barn än vad hon själv hade i samma ålder, tack vare att samhället jobbar systematiskt med kemikaliesäkerhet. Och jag berättade såklart att det till och med är troligt att det var kemiska flamskyddsmedel som räddade familjens liv.

/Mattias

telefon

Giftkalendern #19

De flesta av oss vill ju leva nyttigt och undvika gifter. Att vi vill vara rationella öppnar oss ibland för kvasi-vetenskapliga argument. Detox är ett typiskt exempel. Man plockar forskningsresultat och sätter ihop dem på ett försåtligt sätt för att ge intrycket av en väl underbyggd teori. Sen säljer man diverse kurer, föredrag, och specialkost.

IMG_4734

Så här inför julen gick jag förbi en av Stockholms många välsorterade hälsokostbutiker för att spana lite inför dagens kalenderlucka. Flera olika te-sorter och örtblandningar saluförs som ”detox”. Där finns produkter som innehåller så mycket lakrits att de till och med har varningstext på baksidan, så att personer med högt blodtryck inte ska överdosera. Där finns ordrika beskrivningar om hur kroppen behöver ”städas ur”, vilket påstås få långvariga mag- tarm och hudproblem att ”försvinna”, men då behöver man dricka av blandningen i ett halvår enligt instruktionen. Olika te-blandningar påstås också hjälpa olika organsystem, som lever, luftvägar, matsmältning och njurar. Enligt förpackningen bygger dessa produkter på ”gammal kunskap ihop med modern biokemi” och påstås ”vara anpassat för terapeutisk stimulans av din lever”. Allvarligt talat, vem vill ha en terapeutisk stimulans av sin lever i julklapp?

/Mattias

 

%d bloggare gillar detta: