Toxic colours

Jag älskar färg. I alla tider och kulturer har färg varit viktigt. I konsten, som handelsvara och hantverk. I grottmålningar ser vi hur dåtidens konstnärer använt jordfärger som järnhydroxid och järnoxid, ämnen som ofta finns i leror. Dessa färger är visserligen lätta att hitta men ganska färgsvaga. Annat är det om man hittar mineraler som går att pulvrisera. De är svåra att hitta och kräver stor kunskap för att rena. Under historien blev klara färger därför oerhört kostsamma, exklusiva och en viktig handelsvara. Den blå färgen som kallar ultramarin (latin för ”andra sidan havet”), sägs ha fått sitt namn från att den importerades från ”andra sidan havet”, från den region vi idag kallar Afganistan. Kemikalieindustrin som startade i mitten av 1800-talet hade fokus just på färgämnen så det finns en direkt koppling mellan människors längtan efter färg och Europas utveckling inom kemikalieindustrin. Världens största kemiföretag BASF startade 1865 utifrån en ny metod att göra färg.

cropped-toxicolour.png

En av de högst värderade färgerna är RÖD, som förknippas med starka känslor, kraft och energi. I den västerländska kulturen är kärleken röd, men även synden och revolutionen. I asiatisk kultur symboliserar rött ofta lycka, glädje och framgång. Med de vackra röda färgerna kom också många giftiga metaller. En eftertraktad färg var den röda cinnober, som består av kvicksilver och svavel. En lite billigare röd färg kunde man framställa från blyoxid (blymönja). Bly och kvicksilver är idag förbjudna i konstnärsfärg, men kadmium är fortfarande tillåtet. Med hjälp av kadmium går det att göra gula, orangea och röda färger. Men det är inte metalliskt kadmium, utan oftast kadmiumsulfid (CdS) eller kadmiumselenid (CdSe), som är relativt ogiftiga och svårlösliga. Ute i miljön skulle dessa ämnen ändå kunna omvandlas till en mer giftig form av kadmium och på så sätt bidra till den allmänna belastningen.

Varför är kadmium farligt? Kadmium, är ett grundämne som finns naturligt i jorden. Men det är också ett miljögift som spridits via industrier och konstgödsel. Vi får i oss kadmium via maten (t.ex. från växter och skaldjur). Röker man tobak får man ett extra högt intag eftersom tobaksplantan tar upp kadmium ur jorden och lungorna lätt suger upp kadmium. Om man exponeras under lång tid ökar risken för njurskador, benskörhet och kanske även vissa cancerformer. Människans livsintag av kadmium ligger idag nära den kritiska gränsen för vad som kan bli skadligt för vår hälsa.

Därför är mitt råd att lämna kadmiumfärgen till historien. Tre råd: 1) Undvik att köpa kadmiumfärg. 2) Lämna överbliven färg på miljöstationen. 3) Håll färgrester borta från avloppet eftersom det annars hamnar i slammet och kommer ut i kretsloppet.

I radioprogrammet Klotet i P1 talade jag nyligen om kadmiumfärg med Marie-Louise Kristola. Lyssna gärna på inslaget medan du njuter av alla de vackra vårfärgerna.

/Mattias

Annonser

Hormonstörande beteenden

Testosteron beskrivs ofta som manligt könshormon, trots att det sedan länge är visat att testosteron är inblandat i långt mer än könsutveckling och har viktiga funktioner hos både män och kvinnor. De gamla tankarna om manligt och kvinnligt lever kvar. Om du fritt associerar till testosteron, vad tänker du på? …muskler, tävlingsinriktad, egoistisk, stark eller kanske rentav aggresiv… ?

testosteron

Bilder på muskulösa män är i alla fall det som Google främst förknippar med ”testosteron” vid en enkel sökning.

Allvarligt talat tror jag ingen funderar i termer av givmildhet och rättvisa. Vi laddar olika hormon med olika värden och förväntningar. Finns det någon grund för detta? Ja, det finns det faktiskt. Bland annat visar studier på fångar att både män och kvinnor med höga testosteronnivåer är mer aggresiva och våldsamma. Men är det hela sanningen?

Låt mig berätta om en tankeväckande studie från universitetet i Zürich publicerad i Nature 2010. Totalt ingick sextio kvinnor i en studie där man studerade beteende i relation till testosteron. I studien visste varken försöksledare eller deltagare vilka som fick testosteron och vilka som fick placebo (en s.k. dubbel-blind studie). Fyra timmar efter att de tagit pillret fick personerna delta i ett ”ultimatum-spel”. I detta spel ska en försökspersonen fördela 100 kronor mellan sig och en annan försöksperson. Personen kan fritt välja hur fördelningen ska göras och man spelar med riktiga pengar. Kanske ger man bort 20 och behåller 80. Det mest rättvisa är såklart att dela 50/50. Motspelaren har bara ett val, antingen acceptera budet och få sin andel eller (och här kommer spelets kärna), välja att stoppa hela fördelningen så att ingen part får något.

När försöksdeltagarna spelat färdigt och skulle hämta ut pengarna fick de alla en följdfråga: ”Tror du att du fått testosteron eller placebo?”.

Hade testosteron någon effekt på hur rättvis fördelningen blev? Ja, de fått testosteron gav i genomsnitt bort 49 kronor, medan placebo-gruppen i genomsnitt lämnade 34. Men den grupp som gav minst till motspelaren var de som trodde att de fått testosteron, men egentligen fått placebo.

Studiens författare tolkar resultatet som att testosteron ökar behovet av att söka status. Och vem får högre status än den som är givmild och rättvis i denna typ av spel. Ingen respekterar en egoist. I en fängelsemiljö kan kanske våld och aggression ge status, men det vanliga livet är mer komplext. En alternativ hypotes är såklart att testosteron gör personer mer altruistiska, men detta motsägs av det faktum att motspelare som fått testosteron inte blev mer accepterande till dåliga bud.

Sammanfattningsvis bekräftade studien att hormoner spelar en roll i våra beteenden. Djurstudier har dessutom visat att exponering tidigt för låga doser av hornomstörande kemikalier kan påverka beteendemönster senare i livet. Men studien visar också att våra fördomar om hormon är minst lika viktiga. Det behöver vi tänka på när vi planerar, genomför och kommunicerar forskning. Kunskapen kan också vara användbar i vardagslivet. Om jag möter en orättvis kollega så brukar jag därför tänka på att vederbörande kan ha fått för lite testosteron och istället blivit offer för sina fördomar om vad det innebär att vara ”stark”.

/Mattias

Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet

 

 

Så avslöjas giftet som drabbade ryssen Sergei Skripals

Engelska polisen säger sig nu ha identifierat giftet som drabbade den före detta spionen Sergei Skripal och hans dotter. Men vad det är för substans har de inte berättat i media. Det utgör en viktig pusselbit för att förstå vem som ligger bakom. Vissa kemikalier är lätta att få tag på eller tillverka, medan andra kräver nationella resurser.

I svenska media har man felaktigt kallat ämnet för en ”nervgas”. Eftersom det framkommit att även polis som tidigt var på plats drabbats kan man dra slutsatsen att det måste vara ett ämne som inte dunstar iväg särskilt snabbt, utan att Sergei och hans dotter exponerats via huden, kanske via någon form av spray. Samtidigt kan man utesluta ämnen med mer långsamma förlopp. Radioaktiva ämnen och ämnen som skadar inre organ som njurar och lever tar flera dagar och ibland veckor innan de ger allvarliga symtom på förgiftning. I de tidigaste rapporterna berättade vittnen att Sergei suttit och tittat konstigt och haft märkliga rörelsemönster. Sammantaget tyder allt på någon form av nervgift. Just ögonen är en viktig markör.

För att utröna vilken typ av nervgift det är använder myndigheterna initialt ett verktyg som kallas toxidrom där man systematiskt går igenom vilka symtom en patient uppvisar. Ordet toxidrom är en sammansättning av toxikologi och syndrom. Genom att titta på pupiller, mäta puls och kroppstemperatur, lyssna efter magrörelser och notera förekomst av svettning lägger vården snabbt ett pussel (se bild). Utifrån svaret kan man sedan leta efter ett lämpligt motgift.

toxidrom

De senaste åren har ett antal stater öppet visat kapacitet och vilja att använda nervgifter. Det var bland annat en nervgas som användes för att döda Kim Jong-Nam i Malaysia, halvbror till Nordkoreas diktator och samtidigt kritisk till regimen. En preliminära rapporter visar att spår av nervgasen VX, som klassas som kemiskt vapen, har hittats i hans ansikte. I Syrien använde Assad-regimen sarin mot civilbefolkningen. Att nervgifter återkommit som vapen i både små och stora sammanhang gör att Sverige borde fundera på hur vår egen förmåga ser ut när det gäller att hantera liknande händelser. Sedan ett par decennier pågår en erodering av toxikologisk kompetens. Här krävs en strategisk samverkan mellan myndigheter, försvar och universitet. Det finns fortfarande små öar av kompetens, men de behöver kopplas ihop och ges långsiktiga förutsättningar.

/Mattias

Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet

PS. Läs den tragiska historien om Fritz Haber, nobelpristagaren som utvecklade kemiska stridsmedel.

 

Påverkar mannens exponering hans blivande barns hälsa?

Att foster och barn under sin tidiga utveckling är extra känsliga för kemikalier är välkänt. Eftersom kemikalier lätt förs över från mamma till barn har mycket fokus lagts på att skydda kvinnor från exponering. Men ny forskning visar att även männens exponering innan befruktningsögonblicket kan spela en viktig roll för det blivande barnets hälsa. Är det dags för ett mer jämställt miljöskydd?

cropped-aop-ws.png

Redan under 1970-talet observerade forskare att graviditeter oftare slutade i en oönskad spontan abort om mannen exponerats för höga halter av vissa kemikalier på jobbet (här ett exempel publicerat i Lancet 1976). Den teori som de flesta läkare och forskare tror på idag säger dock att mannens exponering endast kan påverka barnets hälsa genom direkta skador på arvsmassan i spermien och att miljön i livmodern och under barnets tidiga utveckling är det som påverkar hälsan. Givet att en spermie i stort sätt bara levererar 23 kromosomer i befruktningen av ägget är det en högst rimlig hypotes.

Ny forskning visar dock att även en liten spemie har betydligt mer i sitt bagage. Där finns bland annat epigenetisk information i form av metyleringsmönster och ickekodande RNA (ett exempel från Nature Neuroscience 2014). Ur ett evolutionärt perspektiv kan man tänka sig att det är en fördel för avkomman att förses med information om både mammans och pappans miljö för att kunna rustas att möta sin omgivning redan från start. Detta kan såklart även öppna en risk för skadlig miljöpåverkan. I en spännande studie på rårror (publicerat i PNAS 2014) visar en grupp kinesiska forskare hur risken för att ungarna ska utveckla diabetes ökar om pappan har prediabetes (förstadium till typ2 diabetes).

Skulle kemisk exponering av män kunna påverka deras framtida barn? När ett nytt barn bildas finns en dubbel uppsättning av gener (en från mamma och en från pappa). I de flesta fall används båda kopiorna, men i vissa fall ”tystas” den ena kopian (s.k. imprinting). Direkt efter befruktningen sker också en slags noll-ställning av epigenetiska metyleringar, men de ”tystade” generna verkar behålla sin epigenetiska information. En studie som publicerades förra året visar att exponering för fosforbaserade flamskyddsmedel verkar kunna påverka det epigenetiska mönstret i just dessa gener. Om och hur detta skulle kunna påverka människors hälsa är dock okänt.

Föreställningen om livmoderns unika roll som barnets första miljö har gjort att vi idag riktar mängder av information om kemikalier och andra miljöfaktorer till blivande mammor. Samtidigt genomförs mycket forskning kring mammor och deras exponering. Det är som om vi forskare undviker att studera män eftersom vi redan ”vet” att deras exponering inte spelar någon roll. Detta beteende ligger ju också i samklang med den allmänna uppfattningen att kvinnor och barn är extra skyddsvärda och känsliga. Jag tror att vi med allt bättre molekylär kunskap närmar oss en tid som är mogen för en jämställd syn på kemikalier, miljö och hälsa.

/Mattias

Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet.

Miljoner till 3R har försvunnit på Jordbruksverket

Sveriges Radio (Ekot) avslöjade idag (21 feb 2018) att flera miljoner som skulle gått till att ersätta djurförsök istället blev en del av jordbruksverkets övriga verksamhet. Pengarna kan istället ha använts bland annat till kontroversiella projekt för att gynna svensk export av griskött. Jag känner mig lurad, frågan är bara av vem? Låt oss först se vad olika aktörer säger om pengarna.

mus swetox

Jordbruksverket om Sveriges 3R-center. ”…i december 2016 beslutade riksdagen även att finansiera 3R-centret med 15 miljoner kronor per år från 2017 till 2020.”

Vänsterpartiet om Sveriges 3R-center. ”Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom en satsning på 15 miljoner kronor per år de kommande tre åren, för att stärka djurskyddet.” Riksdagsledamot Jens Holm (V) verkar också känna sig lurad eftersom han var drivande i förhandlingen med regeringen. Så här säger han till Ekots reporter: ”Det här handlar om 15 miljoner som är specifikt anslagna för att minska antalet djurförsök. Då ska de pengarna gå till det också, inte till något annat.”

Regeringens budget: ”Regeringen anser att anslaget för detta ändamål [3R-centret] bör ökas med 15 000 000 kronor årligen 2017–2020.”

Regeringens regleringsbrev till Jordbruksverket: ”Av anslaget får högst 15 000 000  kronor användas för arbete inom verkets kompetenscentrum för 3R-frågor.”

Alla verkar rörande överens om summan 15 miljoner, men det ser ut som om regeringen genom att skriva ”…får högst 15 miljoner användas…” gett Jordbruksverket möjlighet att godtyckligt minska anslaget. Det finns inte någon undre gräns för hur lite pengar som kan användas. Låt mig jämföra med hur uppdraget från regeringen formuleras när det gäller arbete med att underlätta export av livsmedel. Där står istället att verket ”ska minst använda”. Båda projekten ska betalas via ramanslaget och regeringen säger att man satsar på alternativ till djurförsök, men låter de facto pengarna gå till att gynna svensk export. I min familj kallar vi denna typ av beteende för att ljuga. Jag hoppas jordbruksminister Bucht och hans tjänstemän snart kan berätta hur de resonerat.

Enligt Ekot har Jordbruksverket låtit åtminstone sex miljoner gå till annat än 3R. Bara som en jämförelse så sökte 72 forskare medel hos vetenskapsrådet för att utveckla nya alternativ till djurförsök och av dessa fick endast sex stycken forskningsstöd. Min önskan är att regeringen snarast ger Jordbruksverket i uppgift att mer aktivt stödja utvecklingen av nya metoder, arbetssätt och utbildningar ute på universiteten genom finansierade uppdrag. Det finns en enorm potential för 3R på universiteten. Där kan pengarna snabbt komma försöksdjur och människors hälsa till godo.

/Mattias

Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet.

Kemisamfundet riskerar sin trovärdighet

Allt består av kemi och det är bara genom kunskap inom kemi som vi kommer att kunna lösa de största samhällsutmaningarna oavsett om vi talar klimat, livsmedel eller hälsa. Därför är det så viktigt att vi som värnar kemins status och betydelse ser till att vårda människors förtroende. Svenska Kemisamfundet verkar tyvärr slagit in på en farlig väg där man okritiskt sprider uppgifter om att klimatförändringarna är en myt och sprider information som syftar till att begränsa utvecklingen av nya hållbara kemikalier. Vad tycker styrelsen och medlemmarna om detta? Den frågan måste snabbt få ett svar.

Ett citat från en aktuell inbjudan till ett av Kemisamfundets möten i Göteborg (15 feb 2018). ”Vad som driver havsytans variationer har inget att göra med atmosfärens CO2-halt, utan med solens och planeternas inverkan på jorden – och det kan vi inte göra något som helst åt. Glöm havsyteångesten – den bottnar i fake news.”

kemisamfund

Som expert på klimatförändringar har Svenska Kemisamfundet nu bjudit in docent Nils-Axel Mörner. Även känd för sina kurser om slagrutor under 1990-talet, vilket gav honom utmärkesen årets folkförvillare år 1995. Nu ska Nils-Axel seconderas av Sture Åström som anser att rapporterna från FN klimatpanel IPCC är ett politiskt motiverat falsarium. Är detta verkligen något som Sveriges kemister vill förknippas med?

Tyvärr finns det fler oroande tecken på att allt inte står rätt till inom kemisamfundet. På sin hemsida lyfter man fem ”tumregler” om kemi. Samtliga dessa handlar egenligen om något annat, de handlar nämligen om att förminska och förringa problem med kemikalier och har tidigare använts flitigt inom antimiljörörelsen. Tydligast blir det i tumregel #3 ”koldioxid är inte förnybar eller fossil”. Det är visserligen sant vid en ytlig läsning, men ökningen av CO2 i atmosfären beror som bekant på användningen av fossila bränslen. I USA har oljeindustrin länge, i olika kampanjer, fokuserat på att CO2 är något naturligt och ofarligt i syfte att öka acceptansen för kol och olja. Även de övriga tumreglerna handlar uteslutande om att minska känslan av att syntetiska kemikalier kan orsaka problem – Allt är kemi, naturliga ämnen är inte automatiskt bra, sluta tala om radioaktiv strålning, all gas är inte giftig, E-nummer betyder att ett ämne är ätligt.

Sveriges kemister förtjänar bättre och för att inte förlora sin trovärdighet krävs att styrelsen agerar mot faktaresistens och försåtlig propaganda i de egna leden. Som tidigare styrelseledamot i miljökemisektionen vet jag att det finns många engagerade och duktiga kemister i Sverige. Det är därför mycket sorgligt om arvet efter Svante Arrhenius, själv aktiv i kemisamfundet redan 1884 och den förste som formulerade hypotesen om koldioxidens betydelse för klimatet, nu är på väg att slarvas bort.

/Mattias

Disclaimer: Synpunkterna är såklart mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet.

 

Alla vill ha rökförbud på uteserveringen.

Ja, så är det faktiskt. Alla tycker bättre om att umgås utan att röka. En del vet bara inte om det ännu. Det finns några faktaresistenta öar som behöver nås med budskapet att röka bredvid andra på offentliga platser inte är ok. För att nå in i dessa kreosotimpregnerade tankemässiga träkonstruktioner måste man vara listig och ta sig in i personernas immiga filterbubblor. Därför har jag samlat argument (med referenser) för olika typer av åsiktsprofiler.

tobacco

Nationalisten: Sverige är ett av de länder med där det röks minst. Det är helt enkelt osvenskt att röka.

Miljövännen: Visste du att man hittat 7000 farliga kemikalier i tobaksrök och att nikotin är ett bekämpningsmedel?

Feministen: Av alla dödsfall som orsakas av passiv rökning drabbar 60 % världens flickor och kvinnor. Att exponera andra för tobaksrök bidrar till en global norm av kvinnoförtryck.

Socialisten: Vart tredje barn till föräldrar som bara gått ut grundskolan har en rökande förälder. Hos akademikerfamiljer är det bara var 20:e unge. Kampen mot tobaksrök är en del av klasskampen.

Liberalen: Alla ska kunna förverkliga sig själva, och alla har rätt att vara med i samhället på lika villkor. För personer med astma och känsliga luftvägar utgör andras tobaksrök ett hinder. Mer än varannan person med astma upplever besvär när de exponeras för andras tobaksrök.

Tävlingsmänniskan: Några av de länder som ligger före Sverige när det gäller lagar mot passiv rökning – Argentina, Australien, Brasilien, Canada, Chile, Costa Rica, Iran, Irland, Namibia, Nya Zeeland, Spanien, Uruguay.

Här kan du läsa förslaget om ny tobakslag som kom 26 januari 2018.

/Mattias

Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet.

En avfallsplan utan mål

Samtidigt som allt fler inser behovet av cirkulär ekonomi lämnar Naturvårdsverket walk-over i avfallsfrågan och man kan bara hoppas att Karolina Skog tar ett allvarligt snack med Naturvårdsverkets GD Björn Risinger. Förslaget till nationell avfallsplan, som nu är ute på remiss, påminner mest om en konsultrapport och saknar de avgörande delarna kring strategi, prioriteringar och mål. Effekten av detta är att Sverige riskerar att stå utan ett ordentligt styrdokument inom avfallspolitiken.

sopor lettland

Här brinner ett Lettiskt sopberg 2017. En del av innehållet visade sig komma från Sverige. Regeringen tvingades be Lettland om ursäkt.

Låt mig ge ett exempel. I den förra planen (2012-2017) pekade man ut fem prioriterade områden. Ett av dessa var illegal export av avfall. Jag har tidigare berättat om den illegala exporten av kvicksilver som svenskar samlat in under 30 års tid. I den nya förslaget till plan nämns knappt problemet med organiserad brottslighet, trots att det varit ett prioriterat områden. Det framkommer dock att illegala transporter av avfall upptäcks ett par gånger varje vecka. Naturvårdverkets egna slutsats är att detta visar hur framgångsrika vi är på att hindra illegal export. En alterntiv förklaring är ju möjligen att exporten är så lönsam att de kriminella ligorna kan avvara ett par transporter i veckan.

Ett annat område som förslaget missat helt är Regeringens nya satsningar på substitution. Att byta ut farliga ämnen är viktigt, men påverkar ofta möjligheten att återvinna. Hur ska man till exempel kunna återvinna PVC-plast och samtidigt få bort alla gamla farliga mjukgörare? Just kemikalier är ett område som saknar nytänkande. Man använder begrepp som ”särskilt farliga kemikalier” men glömmer att definiera vad man menar. De få kemikalier som nämns (dioxin, PAH, HCB, kvicksilver och ammoniak) verkar plockade från en grundkurs i miljövård från 1992.

Allra allvarigast är dock att ”planen” saknar nya mål och prioriteringar. Men visst finns det problem som behöver prioriteras. Nyligen presenterade återvinningsindustrin data som visar att tre fjärdedelar av allt material som återvinns i Sverige bränns, läggs på soptipp eller förstörs så att det inte går att använda igen. Värden motsvarande 42 miljarder kronor går därmed förlorade varje år.

– Vi klappar oss på bröstet och säger att vi samlar in två tredje­delar av plasten som används. I själva verket är det bara åtta procent som det blir något av. Resten bränns. Vi lurar oss själva, säger Anders Wijkman, ordförande för återvinningsindustriernas förening, till Svenska Dagbladet. Hur Naturvårdsverkar vill att Sverige ska lösa detta är höljt i dunkel.

EU:s nya plaststrategi då?

– Det är bråttom att minska de negativa miljöeffekterna från plast och frågan är högt prioriterad av mig och av den svenska regeringen, säger miljöministern och berömmer EU:s strategi. Nej, inte heller denna internationella fråga ges någon del i ”planen” från hennes egen myndighet.

Avfall är en central resurs i en cirkulär ekonomi och förtjänar ett bättre omhändertagande. Branschorganisationen Avfall Sverige har en underbar vision: ”Det finns inget avfall”. Om Naturvårdsverket inte lyckas förbättra förslaget efter remissrundan, så riskerar den nationella avfallsplanen 2018-2023 i huvudsak bli ett resurstillskott i pappersåtervinningen.

/Mattias

Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet.

Kemikalier för evigheten

Ingenting varar för evigt… utom möjligen en grupp kemikalier med samlingsnamnet PFAS. Somliga kallar dem evighets-kemikalier. De karaktäriseras av kombinationen fluor och kol. Just bindningen mellan dessa grundämnen är en av de starkaste kemiska bindningar man känner till. Dessutom har ämnen med många fluor-kol-bindningar coola egenskaper, som att avvisa både vatten, fett, olja och smuts, vilket har gjort dem otroligt populära som tillsatser i bland annat köksutrustning och kläder.

Sverige har en ledande roll i forskningen kring risker med PFAS dels på grund av en lång tradition av miljöforskning, men tyvärr också på grund av att några av världens högst exponerade grupper finns i Sverige. Jag har just varit på ett möte för att diskutera ett nytt forskningsprojekt som leds av överläkaren och professorn Kristina Jakobsson vid Göteborgs universitet.

En fråga vi ställer är varför individer är så olika när det gäller hur snabbt dessa ämnen utsöndras. Egentligen är mer eller mindre jättelångsamt ett bättre ordval än snabbt. Halveringstiden varierar oavsett vokabulär mycket mellan olika individer. I grova drag varierar den s.k. halveringstiden mellan två och tio år. För att förstå denna skillnad vill jag locka vetgiriga läsare att tänka på en 10-åring som råkat bo i trakterna kring Ronneby där halterna av PFAS är hundra gånger högre än ”normalt”. Egentligen är även ordet normalt ett tveksamt ordval, men eftersom vi alla bär spår av dessa miljögifter i våra kroppar brukar jag lite slavigt säga ”normalt”. Om vår tänkta 10-åring är en snabb utsöndrare har hon nått bakgrundsexponeringen när hon är 22 år. Är hon en långsam utsöndrare kommer hennes förhöjda koncentration att räcka tills hon fyller 70 år.

70 år är ändå en försvinnande kort tid i jämförelse med hur länge dessa ämnen kommer finnas kvar i miljön. Kanske är ordet ”evighet” mitt tredje ordval som kan ifrågasättas. Men vad ska jag kalla en tidsrymd jag inte kan se slutet på?

evighet

/Mattias

(Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet.)

Giftkalendern #24

Låt julbordsprincipen leda dig till en framtid med säkra kemikalier…

julbord

Janssons Frestelse – Det är inte bara potatis, grädde och lök. Miljöövervakning behövs så vi kan följa med i utvecklingen och kontrollera att vi gör rätt.

Köttbullar – Ingen köttbulle är den andra lik. Därför krävs en smart upphandling där man strävar efter att välja rätt och ersätter det som inte fungerar hållbart.

Skinka – Somliga tror att forskare bara värmer sittfläsket, men ur universitetens kontor och labb föds nya kunskaper och sätt att tänka. Här formas morgondagens lösningar och här slipas framtidens toxikologiska talanger.

Grönkål – Inte bara pynt utan väldigt nyttigt är det att ha tydliga innehållsdeklarationer på varor och produkter. Utan detta är det svårt att agera snabbt och på rätt sätt.

Ål – Nej, utrotningshotade arter undviker vi såklart. Precis lika självklart som att god djurvälfärd och nya djurfria metoder är en nödvändighet när man testar kemikalier.

Senap – Kryddorna lyfter smaken och får rätterna att harmoniera. Det måste finnas strukturer där samverkan mellan akademi – företag – myndigheter fungerar på riktigt.

Levande ljus – Engagerade och starka miljö- och branschorganisationer sätter ljus på olika delar i kemikaliedebatten. Det behövs för att skapa driv i frågorna om hållbara kemikalier.

Choklad – Alla har sin egen favorit i asken. Vad kan du göra i ditt sammanhang för att lyfta frågan om säkra kemikalier?

Med stor glädje ser jag att bloggen haft nästan 14.000 besök under 2017. Jag vill önska alla er läsare en riktigt God Jul och Ett Gott Nytt år!

Vänligen,

Mattias

%d bloggare gillar detta: