11.000 läste Toxicolour första året!

Vad händer när en forskare börjar blogga om sin forskning och det som händer runt omkring i samhället? För exakt ett år sedan startade jag den här bloggen för att ta reda på det. Här en kort utvärdering:

45 inlägg – Jag har försökt att berätta om min egen forskning och kommenterat frågor kring kemikalier, hälsa och miljö och ibland har jag breddat innehållet till närliggande forskningspolitik. Ambitionen har varit att skriva något varje vecka och oftast är det lätt då det mesta har en koppling till kemikalier.

11364 besökare – Jag kunde inte drömma om ett så stort genomslag. När ni delar inlägg på Facebook och Twitter når texterna ut långt. Stort TACK!

Respons från makthavare – Via bloggen har jag fått direktkontakt med politiker, journalister, internationella kemiföretag och branschorganisationer. Jag har blivit inbjuden till konferenser och haft möten med politiska tjänstemän på regeringskansliet. Bara för att de läst min blogg. Det kallar jag science-to-policy!

cartoon-happy-birthday

De mest lästa inläggen – Det är ingen tvekan att avslöjanden och risker skapar större intresse än rena forskningsresultat, men jag tror mixen är viktig för att skapa förtroende. Här är topplistan ifall du missat något:

  1. Är du också lurad? – Om hur kriminella lurade till sig 30 års insamlat kvicksilver.
  2. Kuppen för att stoppa lag om hormonstörande ämnen. – Om det ibland fula spelet kring nya miljölagar.
  3. Julen, en giftig historia – Om alla spännande gifter på julbordet.
  4. En väg framåt för KI – Om skandalkirurgen Macchiarini och ledningskulturen på universiteten
  5. Obesogener, kemikalier som gör dig fetare – Om nya forskningsrön som tyder på att kemikalier kan öka risken för fetma.

Framtiden – I sommar ska jag bland annat besöka forskare i Centralamerica för att undervisa och studera hur bekämpningsmedel påverkar boende intill fruktplantage. Det ska bli jättespännande och jag lovar att berätta om resultaten. Sen väntar jag på att få offentliggöra tre spännande forskningsstudier. En handlar om nya idéer för att minska antalet försöksdjur. Ett ämne som jag definitivt kommer att skriva mer om framöver. Därtill kommer nya data på kemiska olyckor i arbetslivet och slutligen en studie om hur människor med astma ofta glöms bort i riskbedömningarna.

Med detta vill jag önska alla er läsare en riktigt skön sommar!

/Mattias

 

 

Annonser

Svårt förstå hur EU-kommissionen definierar hormonstörande ämnen

Försöken att i lag reglera hormonstörande kemikalier har plågats av missade deadlines, kritik från EU-domstolen, påtryckningar inom TTIP-förhandlingarna och diverse mer eller mindre fula nyp mellan miljörörelsen och industrin. Något som jag skrev om i ett tidigare inlägg.

Så, den 15 juni 2016, lanserar till slut EU-kommissionen världens första system för klassificering och möjlighet att förbjuda hormonstörande kemikalier. Det handlar initialt om bekämpningsmedel men definitioner och kriterier kommer få betydelse för hela kemikaliesektorn.

Läs bakgrunden till förslaget här.

Läs förslaget här.

Vad innebär det nya förslaget? Jag tycker det är svårt att säga. Texten är fylld med fina ord om vetenskap och skydd av människors hälsa och EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker anser att man nu kan garantera skydd för både människors hälsa och miljön. 

eu question

Men förslaget utlöste omedelbart en reaktion från miljörörelsen, som sade att förslaget sätter beviskraven för klassificering så högt att inga ämnen som idag inte regleras på grund av andra effekter (t.ex. reproduktionsskadande) kommer att omfattas. Försiktighetsprincipen borde ha varit starkare.

Det förslag som lagts på bordet tar avstamp från Världshälsoorganisationens (WHO:s) definition av ämnen som har en endokrina verkningsmekanism som kan skada hälsan i vid bemärkelse. Det är bra, men WHO: s definition utgör inte några kriterier utan är bara en definition av själva ordet ”hormonstörande”. Som jag läser den komplexa texten lämnar EU-kommissionen öppet för att reglera hormonstörande kemikalier med ganska stort utrymme för att slippa undan med hänvisning till otillräckliga data. En viktig fråga är om lagarna ska bygga på fara (hormonstörning är möjlig) eller risk (om exponeringen för ett enskilt ämnen är låg behövs inga ytterligare regleringar). Nu verkar det bli möjlighet att göra lite både ock, om det är en ”försumbar risk för exponering”. Detta ska jämföras med många cancerframkallande ämnen som förbjuds även om risken är mycket låg för varje enskilt ämne.

Men även industrin verkar ha svårt att riktigt förstå hur texten ska tolkas. Branschorganisationer som företräder jordbruket och den kemiska sektorn säger att de nya förslagen kan leda till godtyckliga förbud och inte duger för lagstiftning. Industrin hade velat ha kriterier som tog ännu tydligare hänsyn till olika ämnens potens.

Att kommissionen inte betonade potens kan ses som ett erkännande av att hormonstörande ämnen ibland uppvisar ickelinjära dos-responssamband. Andra industriföretag som verkar inom konsumtionssektorn, t.ex. IKEA och COOP har efterfrågat tuffare kriterier för att öka konsumenternas förtroende.

Nu är frågan om förslaget kommer godkännas av EU-parlamentet samt EU:s 28 medlemsländer, där det är sannolikt att möter motstånd från flera grupper och länder som Sverige och Danmark. Så här skriver den gröna gruppen i parlamentet: ”We will now have to build the necessary majorities in the Parliament to veto this shameful proposal.”

För egen del tror jag problemet är oförutsägbarheten. Ingen förstår egentligen vad kommissionen menar. Det är oklart hur de nya kriterierna kommer att tillämpas och kommissionen framhåller själva att det ska ske parallellt med ”framväxande vetenskap” inom detta område. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) kommer nu att bli ombedd att börja granska produkter på marknaden för att se om de innehåller hormonstörande ämnen enligt de nya kriterierna. Det är först då vi egentligen vet vad förslaget betyder för människors hälsa och miljön. I bästa fall är det ett första steg att bygga vidare på. I sämsta fall en cementering av dagens svaga (obefintliga?) hantering av hormonstörande ämnen.

/Mattias

(Disclaimer: Dessa synpunkter är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet)

 

Stoppa kombinerat polis- och hälsoregister!

Det är mycket olyckligt att regeringen nu utreder hur man ska kunna använda biobanker för att utreda brott. Det vittnar om att man saknar förståelse för en av Sveriges viktigaste infrastrukturer för medicinsk forskning. Även forskningen kring kemikalier, miljö och hälsa är beroende av väl fungerande biobanker.

Utredningen – ”En ändamålsenlig reglering för biobanker” syftar till att underlätta utvecklingen och förbättra förutsättningarna för användning av biologiska prover för patientens, hälso- och sjukvårdens och forskningens behov. Men långt inne i texten döljer sig en oroande tanke på att ”förutsättningslöst utreda” om man ska kunna använda biobanker som ett verktyg för brottsbekämpning. Här borde Socialministern ha kopplat på sin etisk kompass och varit tydlig med att utredningen istället bör säkerställa att biobanker inte ska kunna användas som en polisiär resurs.

cropped-aop-ws.png

Det exempel på biobank som lyfts fram i utredningen är de s.k. PKU-prov som tas på nyfödda för att leta efter ett antal ovanliga sjukdomar där det är viktigt att behandling sätts in snabbt. Ett par droppar blod hamnar på ett speciellt filtrerpapper och skickas in till laboratoriet för analys. Genom denna typ av prov räddas nästan 100 barn varje år från svåra handikapp. Genom att spara filterpappret med torkat blod har en biobank skapats som utgör en källa till ny kunskap och på sikt nya behandlingsmetoder.

Av dagens ca. 600 biobanker som finns  hanteras 325 stycken av landstingen och innefattar också de största provmängderna (över 150 milj. prov). Av de prov som sparas i landstingen är den övervägande andelen för ändamålet vård och behandling (ca 95%) men även dessa prov kan användas i forskning beroende på provgivarens samtycke och efter en godkänd etikprövning. Genom att koppla samman sjukvård med brottsbekämpning får man en fantastisk resurs för att identifiera individer biologiskt eftersom i stort sett alla medborgare finns med i PKU-registret. Det är naturligtvis lockande att vidga användningen och just därför är det viktigt att regeringen är glasklar med att så inte får ske.

Att utreda en fråga ”förutsättningslöst” kan naturligtvis verka harmlöst, men innebär i praktiken att regeringen nu aktivt letar efter sätt att använda sjukvård och medicinsk forskning för brottsbekämpning. Kanske vill man inte att utredaren ska behöva hämmas av förutfattade meningar av medicinsketisk natur. Direktivens underliggande intention bryter nämligen mot de grundläggande etiska värderingar som vi utgår ifrån inom medicinsk forskning, inklusive miljömedicin. Man bör inte vara förutsättningslös när det gäller grundläggande värden. Det kallas för att vara ryggradslös. Har vi ett gäng etiska evertebrater på Socialdepartementet?! I så fall följer här en kort introduktion till några centrala begrepp inom medicinsk etik.

Autonomi – En av grundprinciperna inom den medicinska etiken är autonomi eller rätten till självbestämmande. Du har rätt att veta vad en behandlingen eller provtagning innebär och vilka konsekvenser den kan ha. Eftersom biologiska prov sparas under mycket lång tid kan det såklart vara svårt att initialt överblicka konsekvenserna av vad det skulle innebära att finnas i ett kombinerat hälso- och polisregister.

Informerat samtycke – Förutsättningen för att du skall kunna handla och välja självständigt och ta moraliskt ansvar för dina handlingar, är därför att du har haft tillgång till saklig information om vilka förutsättningar och konsekvenser som gäller för olika handlingsalternativ och på basis av denna information lämnat sitt samtycke. Du får inte vara utsatt för tvång eller i sådan beroendeställning att det fria informerade valet blir en illusion. Att som förälder erbjudas ett livsavgörande blodprov och bidra till andra barns framtida hälsa och samtidigt ta ställning till om ens nyfödda barn ska ingå i ett polisregister är etiskt mycket tveksamt.

Integritet – Begreppet är knutet till värde och värdighet. Ingen har rätt att undersöka din kropp utan ditt samtycke. En sak som utmärker integriteten är att den inte upphör för att man själv inte förmår hävda den. Integritet handlar också om att själv förfoga över information om den egna personen, att ha rätten att behålla vissa saker för sig själv.

Människsovärde – Enligt den humanistiska människosyn, som jag utgår ifrån att även regeringen omfattar, får den enskilda människan aldrig betraktas eller behandlas enbart som ett medel. Som människor har vi vissa fundamentala rättigheter och vårt värde som människor är inte bundet till våra egenskaper eller prestationer.

Redan att ge ett uppdrag att utreda en utvidgad användning riskerar skada förtroendet bland allmänheten för nuvarande och framtida biobanker. Det behövs ingen utredning eftersom medicinsk forskning inte ska användas för brottsbekämpning. Punkt!

/Mattias

(Disclaimer: Dessa synpunkter är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet)