Kemikalie-industrin stämmer COOP

Såg du reklamfilmen från COOP förra året där de låter en familj äta ekologisk mat i två veckor och ser hur halterna av bekämpningsmedel snabbt sjunker hos både föräldrar och barn. Branschorganisationen Svenskt växtskydd stämmer nu COOP och hotar med två miljoner i böter. Man vill att marknadsdomstolen förbjuder COOP att fortsätta reklam på detta sätt eftersom man anser att den är vilseledande, innehåller osanna påståenden och är allmänt oetisk.

veckans_eko

Se reklamfilmen här.

Läs stämningsansökan här.

Varför väljer man denna typ av juridisk process? COOP är ett stort företag och två miljoner är naturligtvis en bråkdel av marknadsföringsbudgeten. Visst är reklamfilmen ensidig och fokus hamnar endast på en aspekt av ekologiska livsmedel, dvs. resthalter av bekämpningsmedel. Man säger inget om smaken, näringsinnehållet, utseendet eller produktionsförhållandena. En ganska typisk reklamfilm helt enkelt. Lite som när andra företag gör reklam för kosmetika med vackra bilder och storvulna påståenden om ungdom och skönhet baserat på ”forskning”. En möjlig förklaring skulle kunna vara att Svensk växtskydd genom att minera frågan om bekämpningsmedel i mat kan vinna fördelar även om man förlorar. Andra aktörer kanske vill undvika tidskrävande rättsprocesser i framtiden. Signalvärden kan också vara att man vill få mer tyngd i försvaret av växtskyddsmedel och öka acceptansen för kemikalier i allmänhet och växtskyddsmedel i synnerhet. Det är ju sällan någon ifrågasätter nyttan med ekologiska livsmedel och nu kan man lättare hänvisa till att frågan är polariserad med två olika synpunkter. Om jag är mindre cynisk kanske det helt enkelt handlar om att man tycker COOP har fel i sak.

När jag läser stämningsansökan ser jag fyra grupper påståenden som industrin anser vara fel.

  1. Att kemikalier i kombination kan vara långt farligare än kemikalier var och en för sig
  2. Att halterna av bekämpningsmedel i kroppen sjunker om man äter ekologisk mat
  3. Att ekologisk mat odlas utan kemiska bekämpningsmedel
  4. Att konventionellt odlade livsmedel medför större risker från miljö- och/eller hälsosynpunkt än ekologiskt odlade livsmedel

Låt mig kort referera min syn på kunskapsläget i dessa frågor.

  1. Under de senaste tio åren har forskningen om komplexa blandningar tagit ordentlig fart. Allt fler välgjorda studier publiceras där man studerar effekten av flera ämnen samtidigt. Samanfattningsvis finns idag stor enighet om att ämnen som liknar varandra tillsammans har en större effekt än om varje ämne testas var för sig. I huvudsak ser man även att effekten av kemikalier som förkommer tillsammans men har olika verkningsmekanismer ger en större effekt än varje ämne för sig. Det är därför rimligt att anta att blandningar av växtskyddsmedel är farligare än när kemikalierna förekommer var för sig. Huruvida blandningen är oacceptabelt farlig är naturligtvis en dosfråga.
  2. Forna tiders växtskydd innehöll ämnen som var mycket långlivade och stannade kvar i kroppen. Dagens ämnen försvinner relativt fort ur kroppen, vilket leder till att halterna snabbt minskar om exponeringen upphör. Tar man bort exponeringen genom att äta ekologiskt så visar forskningen att halten i kroppen sjunker relativt snabbt.
  3. Eftersom även ekologiskt odlade grödor behöver skydd så använder man ibland kemikalier som naturligtvis också kan vara farliga för människa och miljö beroende på hur de används. Naturfrämmande kemikalier är inte per definition farligare än de naturliga kemikalier som är godkända för ekologisk odling. Samtidigt saknas data om eventuella resthalter och miljöpåverkan. Att påstå att kemikalier inte används är alltså inte sant. Det hade varit mer korrekt att att den odlas utan syntetiskt tillverkade bekämpningsmedel. Samtidigt använder många eko-bönder många andra skydd än kemikalier. Det kan vara skalbaggar som äter upp skadedjur eller dofter som förvirrar dem. Dessutom väljer man tåligare växtsorter och är duktiga på växelbruk. Det gör att risken för angrepp minskar.
  4. Riskbedömning och riskhantering är komplext. Konventionella odlingar med kemikalier orsakar globalt väldokumenterade problem med biologisk mångfald, arbetsmiljö och förorenad miljö. De nivåer som vi utsätts för genom resthalter är för det mesta mycket långt under de nivåer där man ser negativa effekter på hälsan i försöksdjur. De grödor som oftast har oacceptabla resthalter är nästan alltid odlade utomlands. Vill man minimera exponeringen bör man alltså välja svenskodlat och gärna ekologiskt. Är det bra hälsa som är målet bör man äta mer grönt, dra ner på köttkonsumtionen och undvika billiga köttprodukter med låga kvalitetskrav när det gäller antibiotika och djurvälfärd.

COOP har enligt min mening klart rätt i de två första påståendena. Däremot stämmer det inte att ekologisk odling är helt oberoende av ”kemikalier” (även om man borde förstå att reklamen handlar om syntetiska bekämpningsmedel). Vilken mat som är bäst för hälsa och miljö beror på mycket mer än resthalter av bekämpningsmedel, men väger man samman perspektiv som arbetsmiljö, biologisk mångfald och kemikalier så är det nog ett riktigt påstående att ekologiska varor har en lägre riskprofil. Ska jag ge ett enkelt råd som håller i de flesta sammanhang blir det ”Köp svenskt och gärna ekologiskt!”.

/Mattias

I en tidigare version nämndes felaktigt att KTF stod bakom stämningen. Det är nu rättat.

(Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet)

 

 

 

Annonser

Går försöksdjurs lidande att kvantifiera?

Toxicolour är tillbaka efter sommarlovet! Hoppas att även du, kära läsare, har haft det bra.

NY PUBLIKATION: Tänk dig att du ska genomföra ett djurförsök för att få ett läkemedel godkänt att för första gången testas på människor. Du får nu välja mellan att använda färre djur som lider relativt svårt av behandlingen eller fler djur som lider relativt lite. Hur resonerar du? Går det att kvantifiera lidande?

Jag och mina kollegor publicerade nyligen en studie i ALTEX (Alternatives to animal experimentation) där vi med hjälp av telefonintervjuer lät ett 50-tal medlemmar i etiska kommitteér delta i ett tankeexperiment om djurförsök där de fick värdera olika symtom på toxicitet. Det är naturligtvis en kraftig förenkling av hur etiska bedömningar görs i verkligheten, men säger ändå något om hur olika människor resonerar. Vissa personer ansåg att lidande alltid är viktigare att ta hänsyn till än antalet djur, medan andra tvärtom ansåg att djurens lidande var försumbart i förhållande till antalet givet att lidandet inte utgjorde grund för att avbryta försöket. De flesta fösökte dock göra någon slags balanserad värdering. Till exempel så värderades 1 råtta med 5% viktnedgång som 2 symtomfria djur medan 10% viktsnedgång värderades till 5,3 djur utan symtom.

altex

ALTEX är en vetenskaplig tidskrift som publicerar forskning som handlar om alternativ till djurförsök enligt 3R-begreppet. 3R står för replace (ersätta med djurfria metoder), reduce (minska antalet försöksdjur) och refine (begränsa försöksdjurens lidande). Impact factor: 5.8

Eftersom etiska kommittéer har representanter från forskare, djurrättsorganisationer och politiker ville vi se om det märktes någon skillnad mellan hur dessa tre grupper värderar djurens lidande. Elaka tungor säger att forskare alltid försvarar djurförsök medan djurrättsorganisationerna alltid röstar emot. Vi var därför ganska förvånade att vi knappt såg någon skillnad alls mellan grupperna. Möjligen värderade politikerna djurs lidande något lägre i förhållande till antalet djur. Kanske kan det vara så att skillnaden mellan de grupper som representeras snarare handlar om synen på forskningens nytta än om synen på lidande.

Många tycker att viktade jämförelser mellan lidanden är jobbiga, omöjliga eller till och med oetiska. – Varför behövs denna typ av studier? – Det är ju lika omöjligt som att välja mellan astma eller benbrott. Faktum är att vi har ganska välutvecklade system för att jämföra just olika sjukdomar och skador hos människor (se tabell från WHO nedan). Det påverkar allt från försäkringsersättning till nationella prioriteringar inom sjukvården. Vår studie är ett första exempel på hur försöksdjurs lidande skulle kunna beskrivas i siffror.

Om vi inte försöker att värdera lidande hamnar allt fokus på antal. Tidigare studier och sammanställningar där man försökt optimera experiment handlar enbart om det antal djur som krävs för att få en viss statistisk säkerhet. I den mån kostnader räknas in handlar det om ekonomi. Om man kan välja mellan två olika försök framstår därför den med få djur som bättre även om lidandet är högre för djuren. Den som försöker se hur användningen av försöksdjur i Europa förändras över tid hittar idag endast uppgifter om antal. Om dessa djur haft ett gott liv eller inte syns inte, vilket riskerar att försvaga utvecklingen av metoder som förbättrar försöksdjurens livskvalitet. Vår nya studie lanserar inte en färdig lista med etiska vikter utan syftar till att underlätta studier av hur olika grupper resonerar och kan på sikt bidra till nya verktyg för utvärdering och prioritering mellan olika metoder och försöksupplägg där försöksdjur ingår. Min förhoppning är att detta leder till färre och bättre djurförsök.

Så här kan viktat lidande se ut för människor (Källa: WHO)

disability weights

/Mattias

(Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet)