Går försöksdjurs lidande att kvantifiera?

Toxicolour är tillbaka efter sommarlovet! Hoppas att även du, kära läsare, har haft det bra.

NY PUBLIKATION: Tänk dig att du ska genomföra ett djurförsök för att få ett läkemedel godkänt att för första gången testas på människor. Du får nu välja mellan att använda färre djur som lider relativt svårt av behandlingen eller fler djur som lider relativt lite. Hur resonerar du? Går det att kvantifiera lidande?

Jag och mina kollegor publicerade nyligen en studie i ALTEX (Alternatives to animal experimentation) där vi med hjälp av telefonintervjuer lät ett 50-tal medlemmar i etiska kommitteér delta i ett tankeexperiment om djurförsök där de fick värdera olika symtom på toxicitet. Det är naturligtvis en kraftig förenkling av hur etiska bedömningar görs i verkligheten, men säger ändå något om hur olika människor resonerar. Vissa personer ansåg att lidande alltid är viktigare att ta hänsyn till än antalet djur, medan andra tvärtom ansåg att djurens lidande var försumbart i förhållande till antalet givet att lidandet inte utgjorde grund för att avbryta försöket. De flesta fösökte dock göra någon slags balanserad värdering. Till exempel så värderades 1 råtta med 5% viktnedgång som 2 symtomfria djur medan 10% viktsnedgång värderades till 5,3 djur utan symtom.

altex

ALTEX är en vetenskaplig tidskrift som publicerar forskning som handlar om alternativ till djurförsök enligt 3R-begreppet. 3R står för replace (ersätta med djurfria metoder), reduce (minska antalet försöksdjur) och refine (begränsa försöksdjurens lidande). Impact factor: 5.8

Eftersom etiska kommittéer har representanter från forskare, djurrättsorganisationer och politiker ville vi se om det märktes någon skillnad mellan hur dessa tre grupper värderar djurens lidande. Elaka tungor säger att forskare alltid försvarar djurförsök medan djurrättsorganisationerna alltid röstar emot. Vi var därför ganska förvånade att vi knappt såg någon skillnad alls mellan grupperna. Möjligen värderade politikerna djurs lidande något lägre i förhållande till antalet djur. Kanske kan det vara så att skillnaden mellan de grupper som representeras snarare handlar om synen på forskningens nytta än om synen på lidande.

Många tycker att viktade jämförelser mellan lidanden är jobbiga, omöjliga eller till och med oetiska. – Varför behövs denna typ av studier? – Det är ju lika omöjligt som att välja mellan astma eller benbrott. Faktum är att vi har ganska välutvecklade system för att jämföra just olika sjukdomar och skador hos människor (se tabell från WHO nedan). Det påverkar allt från försäkringsersättning till nationella prioriteringar inom sjukvården. Vår studie är ett första exempel på hur försöksdjurs lidande skulle kunna beskrivas i siffror.

Om vi inte försöker att värdera lidande hamnar allt fokus på antal. Tidigare studier och sammanställningar där man försökt optimera experiment handlar enbart om det antal djur som krävs för att få en viss statistisk säkerhet. I den mån kostnader räknas in handlar det om ekonomi. Om man kan välja mellan två olika försök framstår därför den med få djur som bättre även om lidandet är högre för djuren. Den som försöker se hur användningen av försöksdjur i Europa förändras över tid hittar idag endast uppgifter om antal. Om dessa djur haft ett gott liv eller inte syns inte, vilket riskerar att försvaga utvecklingen av metoder som förbättrar försöksdjurens livskvalitet. Vår nya studie lanserar inte en färdig lista med etiska vikter utan syftar till att underlätta studier av hur olika grupper resonerar och kan på sikt bidra till nya verktyg för utvärdering och prioritering mellan olika metoder och försöksupplägg där försöksdjur ingår. Min förhoppning är att detta leder till färre och bättre djurförsök.

Så här kan viktat lidande se ut för människor (Källa: WHO)

disability weights

/Mattias

(Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet)

 

Annonser