RISE + Swetox = sant

Det har varit lite hemligt under våren. Massor av arbete har skett utan att vi har berättat särskilt mycket utåt. Men nu är det klart! Det statliga forskningsinstitutet RISE tar över infrastrukturen vid Swetox för att skapa en nationell infrastruktur inom toxikologi som erbjuder uppdrags- och testbäddsverksamhet, forskning och utbildning.

Varför behövs en ny organisation? Syftet är att stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse och verka för en hållbar tillväxt. Nya läkemedel och kemikalier behöver utvecklas i samverkan med toxikologer, som kan följa med genom hela utvecklingskedjan ända fram till de sista avgörande testerna. På Swetox har vi skapat en unik testmiljö med mycket hög kvalitet. Samtidigt har det varit svårt att utveckla verksamheten inom akademin, där fokus ligger på forskning och utbildning. RISE är en statlig aktör som fått en allt tydligare roll som motor i svensk innovation och som kan skapa en långsiktigt hållbar miljö för uppdragsforskning.

Vilka står bakom den nya organisationen? De elva universitet som stått bakom Swetox hjälper till i övergången genom att satsa sammanlagt 15 miljoner, varav Karolinska Institutet betalar hälften. Även Länsstyrelsen Stockholm skjuter till 5 miljoner när verksamheten tas över av RISE vid årsskiftet 2018/2019. Att alla universitet bidrar är viktigt då det öppnar för möjligheter för aktörer som Vinnova att bidra till nationella projekt som kopplas till den nya verksamheten. Samtidigt visar Länsstyrelsens engagemang hur viktigt det är att behålla kompetens i Södertälje.

Vad händer med den akademiska forskningen? Mycket av forskningen liksom den nationella plattformen för nanosäkerhet (Swenanosafe) flyttas till Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet i Solna. Det innebär bland annat att jag byter arbetsplats och tar med mig projekt som idag drivs från Södertälje.

Jag har varit med från starten av Swetox och har fortfarande kvar brevet med inbjudan till mötet på Länsstyrelsen i oktober 2012 (se bild). Den då nytillträdde landshövdingen Chris Heister höll i taktpinnen. Jag fick som ordförande i Svensk Förening för Toxikologi möjlighet att samtala och arbeta med regeringens samordnare Lars Leijonborg, Formas GD Rolf Annerberg, och KI:s rektor Harriet Wallberg. Göran Sandberg, från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt Anders Ekblom från AstraZeneca var också centrala för att sy ihop starten på det som kom att bli Swetox. Visionen var att knyta ihop kompetens och infrastruktur från AstraZeneca med svensk toxikologisk forskning i ett skede då mycket kompetens på universitet och industri höll på att erodera. Jag fick under mötet frågan om varför detta var viktigt och målade upp en bild med en kreativ miljö där nya EU-projekt växer fram, där nya läkemedel från akademisk forskning får hjälp att utvecklas samtidigt som man bedriver stark forskning för en giftfri miljö och nya djurfria testmetoder.

inbjudan 2012

Bild: Brev med inbjudan till Länsstyrelsen, Tessinska Palatset, 22 oktober 2012.

Det är svårt att summera vad Swetox bidragit till men jag kan konstatera att många av de mål vi satte upp faktiskt blivit verklighet:

  • Swetox har undervisat mängder av studenter i toxikologi och byggt nätverk över hela Sverige och även internationellt. Mängder av forskningsartiklar har publicerats.
  • Swetox har sökt och erhållit presigefylda EU-projekt om bland annat hormonstörande ämnen.
  • Swetox har srtatat Sveriges enda akademiska GLP-labb för toxikologi och hjälpt olika forskargrupper i arbetet med att säkerhetsbedöma nya läkemedel hela vägen till klinisk prövning.
  • Swetox har etaberat sig som nationellt ledande i arbetet med alternativa metoder för att ersätta djurförsök och samtidigt vunnit EU:s pris för djurvälfärd när det gäller försöksdjurshantering.
  • Även arbetsmiljön har vunnit pris. I medarbetarundersökningen hamnade vi högst upp på hela KI. Forskningskvalitet, god arbetsmiljö och djurvälfärd är olika sidor av samma mynt.

Det enda vi inte lyckats med är nog att få stabilt statligt stöd för en fortsatt verksamhet. Därför är det glädjande att RISE nu får möjlighet att fortsätta utveckla kompetens och infrastruktur.

Finns det inga risker med den nya organisationen? Jo, nu börjar ett mycket hårt arbete. Dels måste en helt ny organisation komma på plats och andelen uppdrag öka. Det blir mer industrinära, men samtidigt svårare att bedriva grundforskning. Att hålla ihop verksamheten med utbildning och forskning blir också en utmaning då forskarna flyttas till en gammaldags universitetsmiljö där visionen sällan når längre än till nästa ansökningsperiod och alla tävlar mot alla. Strategiska frågor som kräver samverkan, till exempel alternativ till djurförsök, blir svårare att driva då framgångarna vid Swetox byggt på ett arbete där personer med helt olika kompetens jobbat engagerat tillsammans. Åren i Södertälje har lärt mig att man kan nå längre genom att samverka både internt och externt. Den erfarenheten tänker jag ta med till Karolinska Institutet i Solna.

/Mattias

Disclaimer: Åsikterna som framförs är som vanligt mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet.

Annonser

Hur många kemkalier finns det?

En enkel fråga från ett barn fick mig nyligen att skruva besvärat på mig, ”Hur många kemikalier finns det?” …Eh…jo…det beror lite på vad du menar och hur man räknar.

Totalt känner vi människor till 142 miljoner olika kemikalier. Dessa har egna identifikationsnummer (s.k. CAS-nummer). Nya kemikalier upptäcks hela tiden, men ganska få av alla dessa ämnen tillverkas och går att köpa. Om man bara räknar de som vi faktiskt använder när vi gör nya saker så…

tox symbols

Ja, hur många kemikalier används aktivt i vårt samhälle? Grundprincipen för EU:s kemikalielagstiftning REACH är att den som tillverkar eller importerar kemiska ämnen i mängder om minst ett ton per år ska registrera dessa hos Europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA. Ju större mängd av ämnet som man tillverkar eller importerar, desto mer information ska ingå i registreringen. Ämnen som inte är registrerade får inte släppas ut på EU-marknaden. År 1981 fanns drygt 100.000 ämnen listade inom EU och när REACH startade antog man att 30.000 av dessa skulle behöva registreras eftersom de användes i ganska stora volymer. Nu visar det sig att antalet blev mycket mindre. Förra veckan (31 maj 2018) var slutdatum för registrering och idag finns endast 20.428 ämnen i databasen.

En fråga är vad som hänt med övriga ämnen? Har de slutat att tillverkas eller är mängden mindre än man först trodde. Utan att veta hur många ämnen som saknas är det dock svårt att veta hur väl REACH fungerar. För att göra en uppskattning tittade jag därför på hur många ämnen som andra länder registrerat i sina system.

USA – 84.000 kemikalier listas i  Toxic Substances Control Act (TSCA), som sköts av den federala miljömyndigheten (EPA).

Asien – 42.625 kemikalier listas av den koreanska kemikaliemyndigheten, medan motsvarande lista i Kina anger 45.612 olika ämnen. Även Filipinerna ligger i denna storleksordning.

Europa – En uppgift som ofta har nämnts (även jag har använt denna siffra många gånger) är 145.297 för-registrerade ämnen, men idag finns alltså bara 20.248 ämnen i EU:s databas.

Ofta är det de enklaste frågorna som avslöjar hur lite vi vet :-/

/Mattias