Mer om bedömningen av PFAS

Ni som följer bloggen känner ju till att det förekommer en diskussion om att sänka nuvarande riktvärde för PFAS-ämnen. Idag rapporterar media om detta och jag har bland annat blivit intervjuad av radio Gotland P4. Nyheten har därefter nått nationell spridning, vilket gör att jag vill dela lite mer bakgrundsinformation ifall någon söker mer fakta.

Här är länkar till en del av det media rapporterar (uppdateras löpande):

Radio P4 Gotland

Längre intervju P4 Gotland

Radio P4 Blekinge

Nu till sakfrågan:

År 2008 gjorde EU:_s livsmedelsmyndighet en riskbedömning för ett par av de PFAS-ämnen som ofta hitas i dricksvatten, dvs. PFOS och PFOA. Expertgruppen (CONTAM) bedömde att det tolerabla dagliga intaget (TDI) för PFOS var 150 ng/kg kroppsvikt/dag och för PFOA 1500 ng/kg kroppsvikt/dag. Slutsatserna baseras på olika djurförsök och ligger till grund för Livsmedelsverket nuvarande bedömning av dricksvatten och åtgärdsgränsen 90 ng/liter.

I år (2018) har samma expertgrupp gjort en ny bedömning. Denna har hittills bara presenterats på en vetenskaplig konferens (se två bilder nedan). Själva rapporten är därför inte publicerad ännu och publiceringen har fördröjts eftrersom flera länder lämnat kritik mot slutsatserna. I sin nya bedömning utgår experterna från observationer i människor. I en studie från USA där man analyserat blodet på ca 46.000 personer ser man till exempel en höjning av kolesterolvärdena, vilket kan utgöra en ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Man rapporterar också om andra studier som visar på lägre födesevikt hos barn, sämre immunicering i samband med vaccinering och påverkan på levern (höjda ALT-värden). Sammantaget landar expertgruppen på  nya TDI-värden som är betydligt lägre. För PFOS är det nya förslaget 2 ng/kg/dag och för PFOA ca 1 ng/kg/dag.

Den nya bedömningen är alltså inte publicerad och bör därför tas med en nypa salt. Jag har personligen invändningar mot hur de beräknat dos-effektsambanden, vilket ju är ett av mina forskningsområden. Men den nya bedömningen visar ändå att Livsmedelsverket omgående kan behöva se över åtgärdsvärdet för dricksvatten. Svenska forskare har goda möjligheter att hjälpa till i utredningen. Vi har lång erfarenhet av liknande miljöhälsofrågor och eftersom människor i Sverige exponerats finns stora möjlighet att ta reda på eventuella hälsoeffekter. Kanske kan svenska data bli avgörande även för den europeiska bedömningen i framtiden.

/Mattias

Disclaimer: Slutsatserna representerar inte Kaolinska Institutet eller Institutet för Miljömedicin (IMM).

IMG_5587

IMG_5588

Annonser