Vatten är också ett gift!

Av alla dödsfall som orsakas av giftiga kemikalier är nog vattenförgiftning det mest onödiga. Det handlar inte om drunkning, utan om att dricka för mycket vatten. Det senaste dödsfallet som jag känner till i Sverige inträffade 2012, då en flicka omkom efter att ha spelat vatten-poker på ett ungdomsläger. Ett annat fall som fått mycket uppmärksamhet inträffade 2007 i Kalifornien, då en lokal radiostation arrangerade en vattendrickar-tävling. En av deltagarna, en 28-årig mamma, satsade stort och drack drygt 7 liter. På vägen hem ringer hon ett samtal och berättar om en sprängande huvudvärk. Några timmar senare hittas hon död i sitt hem.

water

Det som händer är att de salter som finns naturligt i kroppen späds ut, vilket leder till att vatten börjar läcka in i cellerna, vilket i sin tur snabbt påverkar nervcellerna i hjärnan. Vanliga symtom vid vattenförgiftning är till exempel allmän förvirring, huvudvärk, illamående och kramper.

Borde vi förbjuda vatten? När man riskbedömer en kemikalie är det viktigt att skilja på ”fara” och ”risk”. Fara är den skada som ett ämne kan orsaka (t.ex. cancer, leverskada, frätskada) medan risk är sannolikheten att skadan faktiskt uppkommer. Vatten har precis som andra kemikalier ett registrerat id-nummer (CAS: 7732-18-5). Det påverkar en rad olika hormoner och experimentella studier visar att ämnet allvarligt kan skada levande celler. Nästa gång du läser att ett giftigt ämne hittats i något sammanhang, så titta efter något som indikerar om exponeringen är hög eller låg. Ibland är det bara media som sätter en smaskig rubrik för att locka fram ett klick.

Om allt är farligt, varför ska vi ändå bry oss om kemikalier som förekommer i låga halter? Jo, det finns goda skäl att agera. Ur ett management-perspektiv bör man inte vänta med beslut tills alla data och alla detaljer är kända. Cancerframkallande och fosterskadande ämnen bör vi undvika så långt det går. En annan situation kan vara ämnen som ger effekter som aldrig går att detektera på individnivå, men ökar risken för hela befolkningen. Ett sådant exempel är bly som i relativt låga koncentrationer sänker intelligensen med några IQ-poäng. Eftersom vi har så stor naturlig variation drabbas ingen individ direkt, men tillsammans blir vi lite trögare i skallen. Om vi hjälps åt att sänka exponeringen av dessa ämnen blir det också bättre för alla. Att många låga halter tillsammans kan bidra till en effekt är ett annat välkänt faktum och ofta är det också klokt att undvika exponering när riskerna delvis är okända. Har man dålig kunskap är det smart att vara försiktig, precis som i svampskogen.

På tal om mer kunskap. Här får du lite fakta om giftet vatten…

Nyttan med vatten

Alla systemen i din kropp behöver vatten för att fungera. Vatten behövs bland annat för att reglera temperaturen, förhindra förstoppning, och spola ut ämnen som kroppen inte behöver.

Orsaker till vattenförgiftning

Det finns två typer av vattenförgiftning. Den ena beror på att man dricker för mycket och den andra på att kroppen inte kan bli av med vatten ordentligt.

Kända riskgrupper är extremidrottare som fokuserar för mycket på att dricka tillräckligt och glömmer att även fylla på med salter. Det finns ingen exakt formel om hur mycket du bör dricka. Vanliga situationer som extrem värme, stor aktivitet eller sjukdom med feber kräver högre vätskeintag än genomsnittet.

Vissa sjukdomar minskar förmågan att bli av med vatten. Det kan till exempel gälla personer med hjärtsvikt och njurproblem. Sjukdomar som schizofreni och droger som ecstasy kan vara riskfyllda då de ibland leder till okontrollerad törst.

Hur vet jag att jag dricker lagom?

Kolla kisset! Svagt gul urin indikerar att nivån är ok. Mörkare urin betyder att du behöver mer vatten medan färglös urin betyder att njurarna pumpar ut överskottsvatten. Har du en vanlig dag och är frisk så drick vatten när du är törstig. Kroppen har bra koll på behovet och njurarna är fantastiska på att reglera eventuellt över- och underskott.

/Mattias

(Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar inte Swetox eller Karolinska Institutet)

Annonser

Studenternas tips för att rena kroppen från miljögifter

En intressant fråga dök upp i radioprogrammet Klotet (P1) idag (25/1-17): ”Blir man av med gifter i kroppen om man bantar eller tar en detox-kur?”. Lite ovant att besvara lyssnarfrågor, men gå gärna in och lyssna på programmet.

Här kommer ytterligare några exempel och tankar. Om vi begränsar resonemanget till miljögifter och kemikalier som vi får i oss via mat och olika produkter är svaret ganska enkelt. De klassiska miljögifterna som oftast lagras i fettet frigörs om man plötsligt miskar mängden kroppsfett. En något större andel kommer då istället att hittas i andra delar av kroppen. Läs gärna om rymdexperimentet jag skrev om i höstas. Jag har efter radioprogrammet fått en del kommentarer kring att ”detox” faktiskt kan syfta på annat än att få bort giftiga kemikalier ur kroppen. Självklart kan olika dieter ge effekt på välbefinnandet. Många använder ordet ”detox” som en signal för en kortare period av hälsosam livsstil. Att äta grönare, lagom mycket och röra på sig är bra tips för att må bra på både kort och lång sikt. Men det påverkar inte halten av miljögifter i din kropp nämnvärt på kort sikt. Men vad fungerar då?

Jag gav nyligen tre grupper av studenter i uppgift att föreslå sätt som på riktigt skulle kunna detoxa en person från miljögiftet PCB. Här är några av deras innovativa förslag (NB! Don’t try this at home).

kirurgi2

Grupp 1 föreslog kirurgisk extraktion: Operera in ett antal stora fettkuddar i kroppen. Efter några veckor har fettlösliga gifter löst sig i dessa kuddar som då opereras ut igen.

Studenterna i Grupp 2 föreslog Olestra-metoden. Personen äter Olestra (ett slags fettsubstitut som kroppen inte kan ta upp). Denna typ av fett kan då suga ut en del gifter på sin väg genom tarmarna. Problemen är hög risk för lös avföring liksom att upptaget av fettlösliga vitamin sannolikt minskar.

Grupp 3 tog fasta på en naturlig utsöndring via bröstmjölk. Personen skulle med hjälp av hormonbehandling få en stimulerad mjölkproduktion. Bröstmjölkens fett innehåller ju en del PCB och mammor som ammat länge har faktiskt lägre halter än förstföderskor.

I diskussionen som följde var det en student som påtalade att man kanske borde ha försökt undvika exponeringen för PCB redan från början om det nu var så svårt att bli av med. Hade man inte exponerats vore ju problemet löst innan det ens uppstått. Ja, tänk om vi kunde slippa städa efter gamla kemiska misstag i våra kroppar. Vilken hemsk tanke. Vad skulle en toxikolog som jag göra då…?

/Mattias

(Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar varken Swetox eller Karolinska Institutet)

Giftbanta – en ny diet eller en väg mot en hållbar framtid?

Året är 1993 och Kamratposten skriver om ett försök där fyra män och fyra kvinnor varit instängda i två år för att forskarna ska lära sig förstå hur ett hållbart liv kan se ut i framtiden, kanske på en planet långt ut i universum. Inuti en byggnad stor som två fotbollsplaner har man skapat en isolerad värld med olika naturområden där inga gifter tillåts. Idag kanske vi kallat det ”giftbanta” eller ”extreme detox”.

kp-biosphere2

Under försökets gång tog man regelbundet blodprov för att följa utvecklingen. Många blev förvånade när halterna av miljögifter som PCB och DDT ökade dramatiskt (Walford et al., 1999, Tox Sci 52 (Suppl 1):61-65). Under det första året dubblerades koncentrationen i blodet! Hade någon fuskat och smugglat in bekämpningsmedel eller var det byggnaden som innehöll dessa förbjudna gifter? Sanningen var att giftet transporterats in dolt i deltagarnas kroppar. I kroppsfettet låg år av inlagrade miljögifter och när deltagarna började leva ett ekologiskt hållbart liv med mindre animaliskt fett minskade kroppsvikten. Det gömda giftet hamnade istället i blodet.

Om vi i framtiden ska kolonisera yttre rymden finns en uppenbar risk att vi inte kommer få passera tullen eftersom vi alla bär tydlig spår av miljögifter i våra kroppar. Halter som ofta överskrider vad som är tillåtet i maten. Det som möjligtvis är glädjande är att vi antagligen inte heller skulle anses som lämplig föda.

Vad kan vi lära av detta exempel i SciFi-miljö? Det första är att giftbanta inte bör tolkas bokstavligt. Det andra är att uttrycket ”man är vad man äter” är sant. Genom att äta mindre animaliskt fett kan vi spara resurser och klimat och samtidigt sänka mängden miljögifter i kroppen på lång sikt. Båda dessa lärdomar missar dock det långa perspektivet som Biosphere 2 handlade om. Ska vi på allvar giftbanta måste vi se till hela systemet. Jag låter mig istället gärna inspireras av maten på julbordet – vi behöver ett smörgåsbord av åtgärder. Varje åtgärd är otillräcklig i sig själv men tillsammans kan de detoxa en hel planet. Skinkan – en stark internationell lagstiftning med fokus på förebyggande testning. Sillen – ett kontrollsystem och krav på att redovisa innehåll. Köttbullarna – Kemikaliesmarta upphandlingskrav. Grönkålen – rensa bort gamla material i offentlig miljö. Lutfisken – innovativ industri som bygger på cirkulär ekonomi. Risgrynsgröten – Mer kunskap om kemikalier, hälsa och miljö. Levande ljus – En stark folkrörelse som håller trycket uppe och hjälper människor skapa en kemikaliesmart vardag. Kanske har du en egen favorit att sätta på bordet. Välkommen!

Jag önskar dig en trevlig advent!

/Mattias

(Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar varken Swetox eller Karolinska Institutet)

PS. Bilden från KP är hämtad från Supermiljöbloggen

Ofarlig och riskfylld på samma gång?

Varje vecka kommer nya uppgifter om farliga kemikalier i vår vardag. Mobiltelefoner, möbler, leksaker, mat, kläder… Många saker i vår närhet innehåller ämnen som kan vara mer eller mindre skadliga för våra barn, oss själva eller andra levande organismer. I debatten förekommer två ytterligheter av argument kring dessa ”larm”. På ena sidan har vi rådgivande myndigheter och organisationer som betonar att kemikalier kan orsaka olika effekter och ger konkreta råd om hur man kan rensa miljön från farliga material och produkter. På den andra sidan finns de som menar att kemikalierna som diskuteras har så små effekter att saneringsåtgärder är meningslösa. Man pekar bland annat på det faktum att det saknas studier där man kunnat belägga att enskilda människor faktiskt tagit skada. Här kör ofta diskussionen fast och övergår i polarisering om att motparten saknar ämneskompetens eller vill ha ökade anslag. Men vad är egentligen sant? Är kemikalier i våra varor ofarliga eller riskfyllda?

canceramne

En misstänkt fara med en okänd risk. Typisk rubrik i media (exempel från SvD).

Jag vill peka på två begreppspar, som bidrar till att samtal om kemikalierisker ofta kör fast i missförstånd – skillnaden mellan FARA och RISK samt skillnaden mellan INDIVID-risk och BEFOLKNINGS-risk.

tox symbols

Klassificering och märkning utgår i huvudsak från vilka effekter ett ämne kan orsaka, det vill säga identifierade faror.

I bedömningen av kemikalier räknas de inneboende toxikologiska egenskaperna som faror. Svavelsyra är frätande. Bensen är cancerframkallande. Dioxin kan störa fosterutvecklingen. En viktig del i riskbedömning är att utföra faro-identifiering, där man systematiskt letar efter vilka effekter ett ämne kan orsaka. Det är en lång checklista att gå igenom – Irritation, allergi, cancer, reproduktion osv. En svårighet är att väga samman olika typer av studier eller bevis. Hur säker måste man vara för att slå fast att en kemikalie är cancerframkallande? Hur många cancerpatienter måste man identifiera? Experiment med celler eller datormodeller kan avslöja troliga mekanismer, men alla metoder och modeller har sina svagheter. I lagstiftningen finns idag krav på att kemikalier ska testas i djurförsök för att man ska hitta möjliga faror innan ämnen får börja säljas. Men vilka slutsatser kan man egentligen dra om 10 råttor inte uppvisar en statistiskt signifikant effekt vid en viss exponering? Hur ska man hantera ämnen som hamnar i gränslandet och klassas som ”misstänkt cancerframkallande”? Det finns inga enkla svar, men för att hantera denna typ av osäkerhet har vi utvecklat försiktighetsprinciper av olika slag.

Det andra begreppet är ”risk”.  Med risk menas hur troligt det är att den identifierade effekten (faran) ska inträffa och det hänger nära samman med exponeringen för kemikalien. För att kunna hantera en fara är det viktigt att även förstå risken.

Slutligen måste man hålla koll på om det är individer eller grupper som utsätts för risken. I många fall är risken försumbar för individen. Det märkliga, tycker vissa, är att vi ändå engagerar oss för flera pyttesmå individ-risker. Anledningen är att fokus ligger på befolkningen snarare än individen. Effekten för samhället kan vara påtaglig om stora grupper exponeras under lång tid. Partiklar i luften är på individ-nivå knappt märkbara, men eftersom det ökar risken för hjärtkärlsjukdom får det stora konsekvenser i samhället. Därför letar myndigheterna efter möjligheter att minska mängden partiklar i luften. Ibland kräver åtgärderna att vi individer ändrar vårt beteende för att befolknings-risken ska minska.

Nästa gång du ser ett ”larm” i media. Fundera på om det är en fara eller risk man berättar om samt ifall risken gäller individ eller befdolkning.

/Mattias

(Disclaimer: Synpunkterna är mina egna och representerar varken Swetox eller Karolinska Institutet)

Kemikalierna fler än någonsin

cropped-aop-ws.png

Hur många kemikalier finns det egentligen? Hamnade nyligen i en diskussion på Twitter om detta och måste erkänna att jag själv blev förvånad när jag började leta efter svaret.

CAS-registret är världens mest uppdaterade kemikalielista. Man kan säga att CAS-nummer är kemikaliernas motsvarighet till personnumer. Till exempel är 58-08-2 CAS-numret för koffein. Nu till siffrorna…Just nu finns det 103.005.205 organiska och oorganiska ämnen registrerade med unika CAS-nummer. Listan med ämnen växer dessutom med 15.000 nya ämnen per dag! Medan du läser denna blogg har det registrerats fem nya ämnen (kolla in kemikalieräknaren: https://www.cas.org/). Under 2014 registrerades fler ämnen än under hela perioden 1965-1990.

När det gäller riskbedömning av de ämnen vi har i våra varor och produkter finns 143.000 ämnen noterade inom EU. Cirka 13.000 av dessa ämnen används i stora volymer och finns idag registrerade med grundläggande data om hälsorisker.

Förresten, många ämnen kan ju ha flera olika namn. Allra flest namn har plastämnet Polyeten med 9.409 olika synonymer!

Forskare förvånade av fetma

Ingen kan ju ha missat den globala fetma-epidemin. Jag lovade i ett tidigare inlägg att berätta lite om vad som diskuterades under Uppsala-mötet om fetma och miljöföroreningar. Ett viktigt samtal handlade om data som tyder på att mat och aktivitet inte räcker som förklaring till människors ökande vikt. Människor i alla åldrar får allt lättare att gå upp i vikt och allt svårare att gå ner igen. Det är sedan tidigare känt att vissa läkemedel kan påverka kroppsvikten. Men under workshopen visades mängder av data på att även andra kemikalier kan ge liknande effekter i djurförsök. Så kallade ”obesogener”, dvs. kemikalier som kan stimulera bildandet av fettceller, öka inlagringen av fett eller påverka kontrollen av aptiten och på så sätt orsaka övervikt. En rad studier pekar också på att tidig exponering för kemikalier leder till att kroppens energisystem omprogrammeras och resultatet blir en individ som lätt går upp i vikt. En dålig start kan alltså påverka hela livet.

Titta nu på bilden nedanför. Den visar något spännande och tankeväckande. Som vanligt i forskningssammanhang gäller det att skynda långsamt och ännu saknas en tydlig förklaring, men jag vill ändå visa något som fick åhörarna i Uppsala att höja på ögonbrynen. Bilden är från en presentation av Bruce Blumberg från University of California, USA.

IMG_1696

De röda linjerna visar mängden kroppsfett hos två grupper av möss (strunta i de blå linjerna, de visar samma sak men utifrån andelen som inte är fett). I början av försöket har båda grupperna samma mängd fett (ungefär 10%). När det gått 19 veckor byts fodret ut till en sort med mera fett och mössen börjar genast samla på sig mer kroppsfett. Den ena gruppen (streckad röd linje) ökar snabbare än den andra. Egentligen inget märkvärdigt, för precis som hos oss människor finns det möss som har lätt att gå upp i vikt. Men… enda skillnaden mellan dessa möss är att den grupp som snabbast samlar på sig fett har en mormors mormor som blivit exponerad för miljögiftet TBT. Bilden visar ett exempel på hur kemikalier verkar kunna påverka kroppens energistatus fyra (!) generationer efter exponeringen. En dålig start räcker kanske längre än en livstid. För några årtionden sedan gjordes studier på vuxna djur, idag är fokus på fosterstadiet. Kommer framtidens forskning handla om epigenetiskt ärvda riskfaktorer?

Obesogener – kemikalierna som gör dig fetare

Denna vecka (8-9 okt 2015) äger en workshop rum på Uppsala Universitet med fokus på sambandet mellan miljögifter och fetma. Fetma ökar stadigt över hela världen, men det finns ganska övertygande bevis på att kost och aktivitetsnivå är inte de enda faktorerna i denna trend. En rad experimentella studier visar att kemiska ämnen i vissa fall kan förändra metabolism och predisponerar vissa individer att gå upp i vikt. Exponering i fosterstadiet och tidig i livet verkar kunna förändra vissa individers ämnesomsättning och fettceller för livet. Tanken att kemikalier kan vara en del av orsaken till fetma brukar kallas obesogen-hypotesen (obesity = fetma) och formulerades första gången 2002 (Baillie-Hamilton PF. Chemical toxins: a hypothesis to explain the global obesity epidemic. J Altern Complement Med. 2002;8(2):185–192. [PubMed]).

Ett exempel är TBT (en organisk tenn-förening som tidigare användes mycket i båtbottenfärg). Möss som exponeras under fosterstadiet blir fetare som vuxna än oexponerade möss. (Grün F, Blumberg B. Environmental obesogens: organotins and endocrine disruption via nuclear receptor signaling. Endocrinol. 2006;147(6):S50–S55. [PubMed]). En av författarna till studien, Bruce Blumberg, kommer för övrigt delta på mötet i Uppsala. Ett annat välkänt exempel är att barn till rökare väger mindre när de föds men senare växer ikapp med råge (von Kries R, et al. Maternal smoking during pregnancy and childhood obesity. Am J Epidemiol.2002;156(10):954–961. [PubMed])

Om hypotesen stämmer kan ju fatalisten fråga sig om mat och rörelse spelar någon roll. Min sponata kommentar är nog att vi alla har olika lätt att gå upp i vikt. Som med så mycket annat i naturen finns en naturlig variation. Med allmänt spridda obesogener blir det dock fler som får tänka på  vad man stoppar i sig och som får leva med en ökad risk för en rad följdsjukdomar.

Jag hoppas kunna rapportera mer från mötet i Uppsala senare i veckan. Och om någon har ett tips på vad man kan kalla ”obesogener” på svenska får ni gärna lämna en kommentar. Fett fina priser till bästa förslaget utlovas 🙂

 PS.

cartoon-happy-birthday

För ett år sedan, den 7 oktober 2014, slog vi upp portarna för Swetox i Södertälje. Tjugo forskare och entreprenörer med en stark vision för säkra kemikalier och läkemedel har idag vuxit till 45 personer. GRATTIS PÅ 1-ÅRSDAGEN!

Du gör skillnad!

Idag redovisade Europas miljömyndighet att halterna av persistenta miljögifter sjunkigt stadigt mellan 1990-2012 (länk till rapporten). En riktigt bra nyhet! Det betyder att kemikalierna faktiskt bryr sig om vilka beslut vi fattar.

Det spelar roll vad DU beslutar. När du väljer ekologiskt minskar du både din och miljöns kemikaliebelastning. På riktigt! Halterna av bekämpningsmedel i ditt blod sjunker inom ett par dagar ner till knappt mätbara nivåer. På samma sätt spelar det roll vad VI gör tillsammans. När vi förbjuder användningen av miljögifter som PCB händer det något. Långsamt börjar halterna sjunka, i naturen, i maten och i våra kroppar. Det är du och jag som tillsammans har makten och ansvaret att göra skillnad. Kemikalierna bryr sig om vilka beslut vi tar som individer och samhällen.

Jag funderar på hur jag skulle kunna se denna makt tydligare. Vilka principer hjälper mig att se förmåga, ansvar och möjligheter? Idag tog jag en penna och skrev ned följande tre punkter, som i all fall fungerar för mig.

  • Alla människor är värdefulla. Oavsett ålder, kön, ekonomisk eller politisk makt är alla människor värdefulla. Tillsammans har vi allt som behövs för en giftfri värld. Ur detta kommer också att hierarkier sällan behövs, att känslan av ansvar bör finnas hos alla, men också att känsliga grupper som barn och personer med sjukdom bör inkluderas i riskbedömning av kemikalier.
  • Tillsammans kan vi nå längre. Vi måste klara att ge fullt uttryck för individuell kompetens och samtidigt känna nödvändigheten av ömsesidigt beroende. Det kräver klokt ledarskap på företag och myndigheter. Ett ledarskap som måste kommunicera att det är nödvändigt att ge individen makt och ansvar samtidigt som man länkar detta till strategier för en giftfri miljö.
  • Kunskap är vår framtid. Personlig, professionell och organisatorisk utveckling är kontinuerlig. Att ständigt ompröva gamla sanningar, att ge utrymme för eftertanke, att se nya fakta som en present att ta vara på. Det innebär också att vi till exempel måste ha strukturer för universitetsutbildningar och forskning i kemi och toxikologi.

Toxikologi + Gastronomi

En härlig sommarsallad med en dijondressing och kanske ett glas vin eller en kopp kaffe medan solen går ner i nordväst. Smaker som gifter sig med sommarkvällen. Eller kan det vara gifter som smakar sig?! En lång rad av våra mest älskade smaksättare är faktiskt naturens försök att förgifta oss, eller i alla fall diverse skadeorganismer. En påminnelse om att allt naturligt inte är gott… men ibland riktigt gott 🙂 Här är en liten Youtube-film som förklarar hur det hänger ihop: http://www.youtube.com/watch?v=8Ofgj2KDbfk

Hudupptag är inte ofarligt

Drugnews och andra medier rapporterar idag om flera tragiska förgiftningsfall. Nu berättas att fyra unga människor de senaste veckorna avlidit genom överdosering av smärtstillande fentanylplåster [Tillägg: de drabbade hade försökt röka plåster]. Det är lätt att glömma att huden är en viktig exponeringsväg. Huden är kroppens största organ (1,8 m2, 4 kg) och skyddar mot mycket (infektioner, uttorkning, UV-strålning…), men det finns många kemikalier som obehindrat rinner rakt in i kroppen genom huden. Fentanyl och nikotin är två sådana ämnen och passar därför bra att ge via plåster. Är du orolig att kemikalier på din arbetsplats har ett farligt hudupptag finns Arbetsmiljöverkets H-märkning. Ämnen som lätt tas upp genom huden är markerade med ett H i gränsvärdeslistan (här kan du ladda ner gränsvärdeslistan).

Fentanyl är ett ämne som hämmar centrala nervsystemet och kan orsaka andningsstopp. Ämnet är 80 gånger starkare än morfin.  Fentanyl (eller något snarlikt ämne) misstänks ha använts när rysk militär skulle befria gisslan i Dubrovkateatern (2002) och dödade 127 i gisslan (ref). Som sagt, det gäller att inte överdosera :-/