Giftkalendern #18

Idag höll vi sista gemensamma mötet på Swetox för denna termin och alla fick skriva upp den bästa händelsen på jobbet under 2017. I en forskarvärld präglad av konkurrens, egensinne och ständig jakt på pengar, vad kan man förvänta sig? Nej, det är inte post-it lappar om viktiga publikationer eller vetenskapliga genombrott. Dessa händelser saknas inte, men istället skriver de flesta spontant om glädjen av att få nya medarbetare och att få arbeta tillsammans.

God forskning föds ur goda relationer. Forskningens grundmetod bygger nämligen på individuell kreativitet, vars resultat vässas genom kritik från kollegor. Både kreativitet och förmågan att ge och ta kritik är extremt beroende av god självkänsla. Många forskningsledare frågar sig hur de kan hjälpa sina studenter och medarbetare att få en god självkänsla, men att ”träna upp” självkänslan genom någon slags metod som presenteras uppifrån har små utsikter att lyckas. Det blir väldigt instrumentellt, som att man ska skruva lite på muttrarna och justera. Om man känner sig värdefull i en relation mognar både självkänsla och kreativitet. För att jag ska känna mig värdefull i en relation (här tror jag vi alla är ganska lika), så behöver jag känna att den andra personen är intresserad av mig och vill förstå mig. På en arbetsplats där de flesta har minst 10 års universitetsstudier i bagaget är det till exempel lätt hänt att lyssna för att svara i stället för att lyssna för att förstå. Men efter att ha läst dagens post-it lappar känns det som om julfriden faktiskt kommit lite närmare.

julhjärtan

/Mattias

 

Annonser

Giftkalendern #16-17

Krimtänk*. Dagens snackis för oss som forskar i gränslandet mellan forskning och samhälle är den amerikanska administrationens lista med förbjudna ord. Listan innehåller ord som hälsomyndigheten CDC bör undvika.

  • Sårbar (vulnerable)
  • Mångfald (diversity)
  • Trans (transgender)
  • Foster (fetus)
  • Evidensbaserad (evidence-based)
  • Vetenskapsbaserad (science-based)

Avsikten är troligen att styra människors associationer och tankebanor kring vissa samhällsfrågor. En slags politisk nudging, för att använda ett begrepp från årets Ekonomipris. Det ska vara lätt att tänka rätt och svårt att tänka fel. Det är lättare att kritisera abort om man talar om barn i stället för foster. På samma sätt är det lättare att kritisera klimatpolitik om man stryker den verbala kopplingen till vetenskap och istället talar om beslut baserat på forskares resultat och nationella värderingar. Dessutom blir orden från och med nu laddade med politisk aktivism. Att tala om fosterskador eller mångfald i hälsovården gör den som talar till bärare av oppositionell politik.

På Facebook och Twitter är det många som reagerar därför att just dessa exempel så tydligt strider mot våra invanda tankebanor. Vi är ovana både när det gäller val av kontroversiella ord, men också i att se hälsomyndigheter som politiskt värdestyrda. Men sanningen är att även svenska politiker och myndigheter använder språk som ett verktyg att styra tankar. Lyssnar vi noga hör vi ibland svenska makthavare tala om forskar-resultat i stället för forsknings-resultat. Då blir det lättare att avfärda obekväma resultat. Under mina år på WHO fick jag order om att undvika ordet passiv rökning och miljötobaksrök, för att istället tala om exponering för andras tobaksrök. Passiv rökning och miljötobaksrök har nämligen ingen tydlig koppling till ansvar och begreppen gillades därför tidigt av tobaksindustrin.

Trumps tjänstepersoner visar oss tydligt hur en kan vända på orden för att vända människors tankar.

*krimtänk är ett centrat begrepp i det nyspråk, som George Orwell beskriver i sin dystopi 1984. I korthet betyder det ungefär av samhället oönskade tankar.

1984

/Mattias

Giftkalendern #15

Först kvicksilver och nu plast. Avfallshantering verkar vara en bransch med återkommande problem. Här följer en resumé av förra årets kvicksilverskandal och länkar till årets plastdumpning i Lettland.

battery

1980-tal

Man konstater att stora delar av kvicksilvret i avfall kom från batterier. Därför började man samla in och lagra batterier med innehåll av kvicksilver.

2003

Avfallsbehandlaren SAKAB får i uppdrag av Naturvårdsverket att skilja ut kvicksilvret från batterierna. SAKAB sorter batterierna och skickar dem till anläggningen Batrec Industrie AG i Schweiz. Det rena kvicksilvret förs sedan tillbaka till SAKAB.

2010

Drygt 40 ton kvicksilver återförs till SAKAB.

2011

Naturvårdsverket genomför en upphandling med företag om att slutförvara kvicksilvret.

2012

SAKAB anlitar DELA GmbH i Tyskland för stabilisering av kvicksilvret. Slutförvaring ska ske i en tysk saltgruva. Men istället så fyller bolaget gruvan med grus och säljer kvicksilvret. Bolaget lurar flera länder och säljer totalt 1000 ton kvicksilver plus att bolaget tjänade ca 400 miljoner kronor på att sälja ”avfallshanteringen” till bland annat svenska skattebetalare.

2016

Bolagets ägare erkänner i tysk domstol att de är skyldiga och döms senare till fleråriga fängelsestraff.

2017

Nya avslöjanden om hur insamlat plast dumpats i Lettland och eldas upp i misstänkt anlagd brand som orsakar stora utsläpp av farliga kemikalier. Lettland bedömer att 11000 ton kom från Sverige. Alla svenska aktörer förnekar inblandning. Regeringen ber  om ursäkt till Lettland.

/Mattias

Pressmeddelande från Avfall Sverige 2010

Pressmeddelande från Naturvårdsverket 2014

Brev från EEB till tyska miljöministern 2016

Tysk artikel om erkännandet 2016

Tysk artikel om fängelsedomen 2016

Dagens Nyheter avslöjar plastdumpning i Lettland

Regeringen ber om ursäkt.

 

 

Giftkalendern #14

Varför tillåter vi blyammunition? Hälsoriskerna är välkända. Bly passerar över till fostret under graviditet. Redan vid mycket låga doser ger bly skador på nervsystemet, speciellt när hjärnan utvecklas under fosterperioden och den tidiga barndomen. Ett par exempel på effekter är nedsatt intellektuell kapacitet (lägre IQ) och beteendestörningar. Därför ger Livsmedelsverket råd till jägare att skära bort minst 10 cm kött rund delen där en kula träffat. Ett annat problem är att resterna från jakt ofta blir föda för diverse vilda djur, som exempelvis kungsörn, och det finns forskning som tyder på att fåglar med höga blyhalter får försämrad flyförmåga. Så frågan är relevant – varför använder vi fortfarande blyammunition?

hunter

Frågan ställdes till Jägarförbundet under dagens debatt i samband med Swetox årsmöte i Uppsala. Utvecklingen går framåt inom jakt och mitt intryck efter dagen är att flera av problemen med alternativ till bly går att hantera. Antalet skadeskjutningar behöver inte öka, merkostnaden för alternativen är inte särskilt stor och farhågorna för farliga rikoschetter bedöms inte ens av Jägarförbundet som allvarliga. De största problemen verkar istället vara att blyfri alternativ inte är tillåtet i alla kalibrar och att många äldre vapen inte klarar alternativen utan behöver bytas ut. Det kan naturligtvis kännas sorgligt att sluta skjuta med familjeklenoden, men samtidigt kan jag inte låta bli att fundera på om det inte är hög tid för en utfasningsplan. Nya jaktvapen som säljs ska vara blyfria, markägare bör uppmuntras att ställa krav på blyfri jakt och så genomför vi ett generationsskifte och pensionerar de äldre vapen som inte klarar dagens krav. Det låter ju som en enkel måltavla att träffa.

Så vad tycker våra folkvalda politiker? Många arbetsplatser firar in julen med fest eller mingel. Men inte Sveriges riksdag. Här får ledamöterna i stället möta julen med prickskytte. Ja det är faktiskt sant, skinkskytte är en gammal tradition på helgeansholmen så här års. Kanske finns det möjlighet att diskutera nya lagar för att begränsa blyanvändningen, för inte vill väl riksdagens jakt- och fiskeklubb bidra till fortsatta miljöhälsoproblem?!

/Mattias

Giftkalendern #12-13

banner

Vi talar ofta om behovet av tvärvetenskap och idag sitter jag i Milano och praktiserar just detta. Runt samma bord sitter kemister, molekylärbiologer, toxikologer, epidemiologer och riskbedömningsforskare. Men vad menar vi med tvärvetenskap och hur ser framtiden ut? Det passar väl som fråga i en kalender-lucka med två dagar!

Definitionen av en ”disciplin” och diskussioner om skillnaden mellan tvärvetenskaplig, mångvetenskaplig och transvetenskaplig forskning är viktig. Även om det inte finns enighet om exakta definitioner är det tydligt att forskningsområden är dynamiska – ständigt framväxande och omvandlande. Vad som anses tvärvetenskapligt idag kan betraktas som inomvetenskapligt imorgon.

Tvärvetenskaplig forskning bygger som jag ser det på integreraring av information, verktyg, perspektiv och begrepp för att hitta ny kunskap eller som i mitt fall i syfte att lösa problem vars lösningar ligger utanför ramen för enskilda forskningsområden. När det gäller kemikaler, hälsa och miljö är det uppenbart att det krävs tvärvetenskap. Men en spaning som jag gjort är att forskningsrådet Formas, som ansvarar för forskning kring kemikalier, hälsa och miljö, har till exempel inte gjort någon riktad satsning på tvärvetenskapliga kemikalieprojekt inom området sedan 2013. Jag hoppas och tänker arbeta för en förändring nästa år.

/Mattias

 

Giftkalendern #11

Personangrepp, en allt viktigare del av anti-miljörörelsen. Republikanerna i USA sätter nu press på WHO:s cancerforskningsinstitut (IARC) genom att hota dra in USA:s bidrag till organisationen om de inte tar avstånd från en namngiven forskare. Här kan du själv läsa brevet.

IARC har under decennier gjort stora insatser genom att sätta fokus på kemiska ämnen och faktorer som kan anses öka risken för cancer. Bedömningarna har ibland kritiserats för att alltför ensidigt fokucera på faran, dvs. om ett ämnen KAN orsaka cancer, oavsett exponering. Ett exempel är bedömningen av Glyfosat och det är detta som retat upp politikerna runt Donald Trump. Utan att gå in på dataunderlaget kring IARCs klassificering av Glyfosat som ”Klass 2A – troligen cancerframkallande hos människa” vill jag fästa uppmärksamhet på hur anti-miljörörelsen allt oftare använder personangrepp, som ett retoriskt vapen. Genom att peka på intressekonflikter vill man sänka trovärdigheten (ethos) hos olika experter. Det är viktigt att visa vilka kopplingar som finns mellan olika intressenter och experter, men alltför ofta används denna information för att gömma undan den verkliga sakfrågan. Genom att måla upp en bild av etablissemangets konspiration vill man öka polariseringen och försvåra beslut om att reglera kemikalier. Forskning avfärdas som en form av politisk aktivism.

Storyn som sprids går ut på att en forskare fått mycket bra betalt från en advokatfirma som jobbar med att stämma bekämpningsmedelsindustrin för hälsoeffekter hos jordbrukare. Genom att påverka IARC så att Glyfosat klassificeras som cancerframkallande skulle advokaterna öka chansen att vinna och få del av ett eventuellt rekordskadestånd. Dessutom var uppdraget något som forskaren ska ha hemlighållit. Problemet är bara att forskaren inte fick konsultuppdraget förrän efter IARCs bedömning var färdig och att han inte ingick i den grupp som beslutar om klassificering utan var inbjuden som sakkunnig.

U.S. Republican presidential candidate Donald Trump speaks at the Family Leadership Summit in Ames

Preident Trump anger tonen i den politisering av forskningen som blir allt vanligare.

brevet till IARC, daterat 8 december 2017, hotar nu republikanerna öppet med det ekonomiska vapnet om inte IARC tydligt tar avstånd från den namngivne experten, Christoffer Portier. Jag känner Chris Portier relativt väl som föreläsare både i Sverige och utomlands och uppfattar honom som både kunnig, balanserad och saklig. Senast på fredag klockan 12:00 måste IARC ha svarat politikerna om man inte vill riskera indraget bistånd. Vi får se hur det går, men vackert är det inte.

/Mattias

Giftkalendern #10

Riskbedömning av risgrynsgröt. En akuta fara som länge förknippats med risgrynsgröten är den förrädiskt gömda mandeln. Den som trots allt överlever denna fara skall enligt folktro blifva gift. Nyare forskning har visat att det kanske ligger viss sanning i sägnen. Ett av de mest välkända gifterna, arsenik, förekommer nämligen i tämligen hög halt i just risprodukter. Arsenik är ett ämne som man ska försöka att få i sig så lite som möjligt av under livet. På lång sikt kan arsenik ge ökad risk för bland annat cancer i lungorna eller urinblåsan.

Eftersom arsenik finns naturligt i jorden går det inte att påverka halten arsenik genom att till exempel odla ekologiskt. Det gör alltså inte någon skillnad om man köper ekologiskt ris eller inte.

Acceptabel arsenikexponeringen via ris bedöms enligt Livsmedelsverket vara cirka 0,45 µg per kg kroppsvikt och dag. Grötris har uppmätts till 0,08 µg arsenik per gram och om man tar 0,5 dl per portion (= 50 g) får alltså i sig 4 µg arsenik. Jag väger 75 kg och kan således anses tåla 33,75 µg, vilket motsvarar 8,4 portioner gröt. Min tumregel är alltså att du kan äta en portion per 10 kg kroppsvikt. Väger du 50 kg – 5 portioner, 60 kg – 6 portioner osv. Förutsatt att du inte äter andra risprodukter såklart. En liten gårdstomte (10 kg) bör alltså bara få en portion per dag.

Trevlig 2:a advent!

tomtegröt

Midvinternattens köld må vara hård men mer grötris än detta bör inte en gårdstomte äta varje dag.

/Mattias

 

Giftkalendern #9

En riktigt bra miljönyhet! Hanfisk, som utvecklar honliga egenskaper på grund av hormonstörande ämnen i miljön, verkar bli mindre vanligt. Det indikerar ny forskning från Danmark. Honfiskar bildar ett slags äggprotein, men om hanfiskar utsätts för ämnen som liknar könshormonet östrogen, reagerar deras kroppar med att bilda samma äggprotein, vilket kan mätas i fiskarnas blod. Detta är ett första steg av en feminisering som fortsätter med att hanarna börjar utveckla äggceller i testiklarna. Fenomenet har observerats i många delar av världen och är ett skäl till den stora oro som finns för att även människors hälsa kan påverkas av hormonstörande ämnen. Nu visar en ny studie från Syddanske Universitet att problemet med feminisering är mindre utbrett än tidigare. De nya mätningarna är från 2010-2016 och har jämförts med en liknande studie som gjordes 2000-2004. Om resultaten stämmer, vore det en mycket välkommen miljöjulklapp. Det skulle kunna betyda att det uppmärksammade arbetet med hormonstörande ämnen börjar ge positiva resultat.

En viktig orsak till problemet med feminiserade hanar skulle kunna vara att kemikalier från människors p-piller passerar genom kroppen och genom toaletten och till slut hamnar i vattenmiljön. Den genomsnittliga koncentrationen av äggprotein i hanfiskar var 59 gånger lägre i de nya mätningarna i jämförelse med de gamla. Enligt forskarnas egen bedömningen kan det bero på förbättrad avloppsrening, något som jag bloggat om tidigare. Här ett exempel från en fransk studie publicerad i Nature 2011 där avloppsvatten från läkemedelsindustrin påverkade fiskarnas könsutveckling.

intersex

 

Giftkalendern #8

Akademisk musikkultur präglar lucka nr8. I konserthuset spelar kungliga filharmonikerna en nobelkonsert för den gamla världens forskare. Samtidigt i en festlokal i Sollentuna firar vi en nydisputerad doktor. Där spelas indisk folkmusik till middagen. På ett par decennier har akademin i Sverige globaliserats. Studenter från Indien och Kina präglar idag studentgrupperna i Sverige på ett helt nytt sätt. I takt med att gamla jättar som USA och Storbritannien snörper sin utveckling får andra regioner kliva fram.

/Mattias

Giftkalendern #7

Riksdagspolitikern Penilla Gunther (KD) sitter i näringsutskottet och jag blev nyfiken på hennes tankar kring innovation och nya metoder för att testa kemikalier och läkemedel efter en diskussion tidigare i höstas. Idag möttes vi igen i riksdagens café. Sitter man i näringsutskottet ser man mycket av motorn i svensk kemikaliepolitik. Många tror att säkra (eller i värsta fall osäkra) kemikalier skapas på myndigheter och universitet, men faktum är att motorn är de svenska företagen. Både de som tillverkar kemikalier och läkemedel och de som säljer varor och tjänster. För att det ska fungera långsiktigt är forskning och utbildning centralt, men universitet skapar ”bara” möjligheter. Myndigheterna skapar med sina regler och beslut i sin tur förutsättningar för ett hållbart samhälle, trafikregler och vägar till hållbarhet så att säga. Men motorn är de aktiva företagen. Idag talade jag och Penilla mycket om möjligheterna med nya försöksdjursfria metoder och det egentligen borde flyttas politiskt till innovationsfrågorna och att forskning, innovation och hållbar utveckling hänger samman.

öberg_gunther

/Mattias